lagfäst kungamakt under högmedeltiden 94 När det gäller de allra äldsta lagarna, det vill säga de norska landskapslagarna, och deras bestämmelser är den exakta åldern inte av egentlig relevans här. Det räcker att kunna fastslå om en viss lag, eller en viss bestämmelse, sannolikt existerat vid mitten av 1100-talet. Om sedan lagen/lagbudet ifråga tillkom omkring år 930 eller år 1130 saknar betydelse för denna studie. Det är inte möjligt att redogöra för alla bedömningar och avvägningar jag fått göra kring åldern på enskilda bestämmelser. Inte heller går det att utreda alla problem som är förknippade med att försöka fånga en förändring över tid utifrån ett källmaterial som svårligen kan tidsbestämmas med någon exakthet. Några generella kommentarer kring lagarna som källmaterial är dock på sin plats. I vissa fall har vi antingen uppgifter om tillkomstprocessen av en lag eller både en äldre och en yngre version av samma lag bevarad.48 Dessa fall gör det möjligt att dra vissa generella slutsatser om hur lagreglerna i de medeltida nordiska lagarna fogades samman, kompletterades och reviderades. Nedanstående framställning bygger huvudsakligen på exkursen i bilaga 3 (s. 426–436), som behandlar de lagar som vi känner till något om tillkomstprocessen av eller som finns bevarade i flera versioner. De flesta lagarna verkar bestå av två eller fler distinkta lager av olika ålder. Olika delar av lagarna verkar ha blivit nedtecknade vid olika tillfällen och av skilda personer. Det finns uppenbara tendenser till att de talspråkliga dragen är fler i de äldre delarna av lagarna. Olika tillägg och revideringar har gjorts över tid och resulterar i fler behandlade rättsområden och i fler preciseringar. Ofta är nya bestämmelser införda mitt bland de gamla. Det är i synnerhet regler med kyrklig anknytning som lagts till. Kunglig stadgelagstiftning har också i varierande grad successivt blivit inarbetad. Nya bestämmelser verkar ha lagts till utan att gamla tagits bort, vilket fått till följd att motsägelsefulla lagbud kan existera i en och samma lag. De successiva tilläggen i form av framförallt preciseringar och specificeringar gör att det är svårt att säga att en lag är en exakt bild av det rättsliga tillståndet vid den tid den blev kodifierad. Istället får den anses återge det rättsliga tillståndet som rådde fram till och med den tidpunkten. Genom att jämföra vad som tillkommit, alternativt tagits bort, i en yngre lag i förhållande till en äldre går det att se en utveckling över tid. Även om vi måste räkna med existensen av viss rättslig variation mellan olika lagsagor inom ett rike utgår jag likväl från att förändringar över tid mellan olika lagar inom ett rike kan anses återge utvecklingen av kungamakten. Den omständigheten 48 Detta gäller främst GulL, FrostL, VSjL, VgL I och VgL II.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=