kapitel 2 • de medeltida nordiska lagarna 83 Medeltida europeisk rätt byggde, i varierande utsträckning, å ena sidan på lokala rättsliga sedvanor och å andra sidan på kanonisk och romersk rätt.2 De rättsliga traditionerna i norra Europa – i äldre forskning benämnda ”germansk rätt” – hade på de flesta håll, före mötet med den kanoniska och romerska rätten, främst bestått av muntligt traderad sedvanerätt. En av skillnaderna mellan germansk och romersk rätt var att den förstnämnda inte skilde mellan civilrätt och straffrätt.3 Den romerska rätten gick tillbaka på lagarna i det romerska riket. Mer specifikt syftade romersk rätt under medeltiden framförallt på den stora bysantinska lagsamlingenCorpus Iuris Civilis från år 529 e.Kr. Den romerska rätten vann gradvis insteg i rättstänkandet i norra Europa under 1000- och 1100-talen.4 I de nordiska länderna var det framförallt indirekt, via den kanoniska rätten, som den romerska rätten blev känd.5 Den kanoniska rätten, den romersk-katolska kyrkans egen rätt, hade utvecklats från den romerska rätten till ett självständigt rättssystem.6 Fram till på 1100-talet bestod den av en icke-systematiserad samling uttolkningar av 2 Detta framhålls bl.a. av Kantorowicz, Selected studies (kap. 2, fotnot 1), s. 89, 102; Bendix, Reinhard, Kings or people. Power and the mandate to rule, Berkeley 1978, s. 23–26; Andersen, Lærd ret og verdslig lovgivning(kap. 1, fotnot 24), s. 27–28. En bra översikt av användningen av romersk rätt under medeltiden ges iBrynteson, William E., ”Roman law and legislation in the Middle Ages”, Speculum 41 1966, s. 420–437. Särskilt Drew, Katherine Fischer, ”Another look at the origin of the Middle Ages: A reassessment of the role of the Germanic kingdoms”, Speculum62 1987, s. 803–812 har pekat på den betydelse den germanska traditionen fick för rättssystemet i norra Europa. Robberstad, Rettssoga. 1 (kap. 1, fotnot 100), s. 48–50 ger en allmän introduktion till den ”germanska rätten”. Nyligen har den varierande blandningen av ny och gammal rätt sammanfattats av Vogt, Helle, ”Regional or central? Legislation and law in thirteenth-century Denmark”, i Kerstin Hundahl, Lars Kjær & Niels Lund (red.), Denmark and Europe in the Middle Ages, c. 1000–1525. Essays in honour of Professor Michael H. Gelting, Farnham 2014, s. 204 med följande ord: ”The law books [på 1200-talet i Europa] varied in style and content. Some were given by the prince and were strongly influenced by learned law and theological doctrines, while others were merely a written record of local practice and not part of an ideological and political project designed to show the to show the kings as legislator and keeper of the peace.” 3 Se Drew, ”Another look at the origin of the Middle Ages” (kap. 2, fotnot 2), s. 805–806. Reynolds, Kingdoms and communities in Western Europe, 900–1300 (kap. 1, fotnot 1), s. 5 menar likväl att den kanoniska och romerska rätten aldrig kom att få någon större betydelse för det folkliga rättsmedvetandet i det medeltida Europa. 4 Se t.ex. Kantorowicz, Selected studies (kap. 2, fotnot 1), s. 102; Fenger, Romerret i Norden (kap. 1, fotnot 48), s. 14–26; Andersen, Lærd ret og verdslig lovgivning (kap. 1, fotnot 24), s. 28–41. 5 Fenger, Romerret i Norden(kap. 1, fotnot 48), s. 71. 6 Kantorowicz, Selected studies (kap. 2, fotnot 1), s. 90; Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark(kap. 1, fotnot 24), s. 51. Den kanoniska rätten blev först urskild som ett eget rättssystem från den romerska rätten under 1100-talet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=