kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 77 Avgränsningarna i tid är att betrakta som ungefärliga. I första hand är de styrda av tillgången på lagmaterial. Den bakre kronologiska gränsen, mitten av 1100-talet, ger sig själv genom att det inte finns äldre bevarat nordiskt lagmaterial.130 Mitten av 1300-talet ter sig som en lämplig främre avgränsning i tid, då relativt få nya lagar tillkom under senmedeltiden. I grova drag överensstämmer de kronologiska avgränsningarna med vad som brukar betecknas högmedeltiden för nordisk del. Undersökningen börjar sålunda kring den tidpunkt då samtliga nordiska riken blivit egna kyrkoprovinser. Den främre avgränsningen sammanfaller med början på den senmedeltida agrarkrisen och digerdöden.131 Boken består av fyra undersökningskapitel (kapitel 3–6). Dispositionen är styrd utifrån antagandet att de rättsliga och militära funktionerna utgjorde grundvalen för kungamakten. Därför studerar jag i varsitt kapitel de lagfästa kungliga rättsliga och militära befogenheterna och uppgifterna. Utgångspunkten är vidare att de aktörer som konkurrerade med kungen om befogenheter och resurser var dels tingsmenigheten och dels kyrkan och varsitt kapitel ägnas åt dessa. För varje kapitel identifierar jag olika undersökningsfrågor som kan belysa vilka befogenheter och resurser kungen var i besittning av. Urvalet bygger på vad som i tidigare forskning har identifierats som viktiga frågor. Dessa urval diskuteras och motiveras utförligare i respektive kapitel men sammanfattas här. de medeltida nordiska lagarna: I detta kapitel redogör jag för det medeltida nordiska lagmaterialet och de källkritiska problem som är förknippade med det. Jag diskuterar hur lagmaterialet ändrar karaktär över tid inklusive Island, och deras införlivande i det norska väldet har också studerats av Wærdahl, Randi Bjørshol, Norges konges rike og hans skattland. Kongemakt og statsutvikling i den norrøne verden i middelalderen, Trondheim 2006 och Wærdahl, Randi Bjørshol, The incorporation and integration of the king’s tributary lands into the Norwegian realm, c. 1195–1397, Leiden 2011. 130 Som jag kommer att diskutera i kap. 2 går det dock att argumentera för att det finns äldre lagar bevarade för norsk del. 131 Gissel, Svend, m.fl., Desertion and land colonization in the Nordic countries c. 1300–1600. Comparative report from the Scandinavian research project on deserted farms and villages, Stockholm 1981. Agrarkrisen började dock möjligen redan före digerdöden under slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet. Disposition Kapitel 2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=