kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 73 makten varierar. Möjligheten att belysa förändringar över tid skiftar, eftersom det förutsätter tillgång till källmaterial som täcker en längre tidsperiod. För svensk del är det inte möjligt att alls undersöka perioden före cirka år 1225. Däremot tillåter det svenska lagmaterialet att förhållandena under första halvan av 1300-talet i Sverige kan belysas mer detaljerat än i Danmark och Norge.120 Den danske rättshistorikern Per Andersen har framhållit det problematiska i att utifrån landskapslagar från olika landskap/lagsagor studera utveckling över tid inom ett rike.121 Förhållandena kan ha skilt sig åt betydligt mellan lagsagorna.122 Det är dessvärre inte möjligt, hur önskvärt det än vore, att studera rättsutvecklingen inom en lagsaga eftersom det bara undantagsvis finns mer än en landskapslag bevarad från en och samma lagsaga. Medveten om att det existerar skillnader mellan lagsagorna i hur stark kungamakten är, använder jag likväl landskapslagar från olika lagsagor för att studera utvecklingen över tid på riksnivå. Premissen är att förändringarna över tid inom ett rike är avsevärt större än skillnaderna mellan lagsagorna vid en och samma tidpunkt. Denna premiss får empiriskt stöd i studien vid de tillfällen som rättskällor från olika tidpunkter existerar för en lagsaga.123 En strikt jämförelse av likheter och skillnader i lagfäst kungamakt mellan de nordiska länderna är endast möjlig när materialet överlappar i tid (som under andra halvan av 1200-talet). Under andra perioder tillåter materialet bara mer allmänna diskussioner om internordiska likheter och skillnader. Med hänsyn till de begränsade möjligheterna att konsekvent anlägga ett komparativt perspektiv studerar jag varje land för sig och för sedan en jämförande diskussion i den utsträckning det ter sig möjligt. 120 Ett sätt att kringgå de begränsningar som tillgången till bevarat lagmaterial sätter kunde vara att som komplement bruka andra typer av källor. Förutom att ett sådant förfarande skulle försvåra jämförbarheten, är möjligheten att belysa lagfäst kungamakt, i strikt mening, mycket liten från andra typer av material. Dessutom skulle ett sådant förfarande inte ge ytterligare information för svensk del för tidig medeltid eftersom också andra typer av skriftliga källor saknas från Sverige. 121 Andersen, Lærd ret og verdslig lovgivning (kap. 1, fotnot 24), s. 20. 122 Det bör särskilt framhållas att det är riskfyllt att utifrån endast VgL I försöka teckna en bild av den svenska kungamakten under första halvan av 1200-talet. Redan t.ex. Ramstedt, Carl Wilhelm, Om krigs- och skatteväsendet i Svealandens lagar, Uppsala 1875, s. 2 framhöll, för svensk del, att de svenska landskapslagarna gav kungen olika stor makt i olika lagsagor i riket. 123 Det gäller dels VgL I och VgL II från Västergötland i Sverige och A&O samt de bägge redaktionerna av VSjL och ESjL för Själland i Danmark. Även genom att jämföra de tidigare landskapslagarna med landslagarna i Norge och Sverige går det att studera en förändring av rätten inom en lagsaga.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=