rial,111 och 3) studier som har kontextualiserat resultaten för ett nordiskt land utifrån sekundärlitteraturen rörande de andra nordiska länderna.112 Med ett lovvärt undantag har i inga studier samma frågeställningar tillämpats på ett likartat källmaterial för alla tre nordiska länder på ett sätt som verkligen tillåter en rättvisande jämförelse.113 Ingen studie har heller tidigare jämfört ett brett spektrum av aspekter av kungamakten, än mindre av den lagfästa kungamakten, i det medeltida Danmark, Norge och Sverige. Jag har strävat efter att undersöka den lagfästa kungamakten i de nordiska länderna på så likvärdiga villkor som möjligt. Det har jag gjort genom att ställa identiska frågor till danskt, norskt och svenskt lagmaterial. På så sätt Lund, Niels, Lið, leding og landeværn.Hær og samfund i Danmark i ældre middelalder, Roskilde 1996 om ledungen i Danmark. 111 Exempel på sådana antologier är Korpiola, Mia (red.), Nordic perspectives on medieval canon law, Helsingfors 1999 om tillämpningen av den kanoniska rätten i Norden, Orning, Hans Jacob m.fl. (red.), Gaver, ritualer, konflikter. Et rettsantropologisk perspektiv på nordisk middelalderhistorie, Oslo 2010 om tillämpningen av ett rättsantropologiskt perspektiv på nordisk medeltidshistorisk forskning, Imsen, Steinar (red.), Taxes, tributes and tributary lands in the making of the Scandinavian kingdoms in the Middle Ages, Trondheim 2011 om kungliga skatter och tributer i det medeltida Norden, Sindbæk, Søren M. & Poulsen, Bjørn (red.), Settlement and lordship in Viking and early medieval Scandinavia, Turnhout 2011 om herradöme och bosättningsstrukturer i det vikingatida och medeltida Norden, Bagge, Sverre m.fl. (red.), Statsutvikling i Skandinavia i middelalderen, Oslo 2012 om den medeltida nordiska statsbildningsprocessen och Brink, Stefan & Collinson, Lisa (red.), New approaches to early law in Scandinavia, Turnhout 2014 om de nordiska medeltidslagarna. 112 Många studier kan räknas till denna kategori men särskilt vill jag framhålla Bull, Leding (kap. 1, fotnot 53) om det norska ledungssystemet, Holmgren, Gustaf, ”Taga och vräka konung”, Fornvännen32 1937, s. 19–26 om kungavalen i Sverige, Lagerroth, Den svenska landslagens författning i historisk och komparativ belysning (kap. 1, fotnot 7) om den svenska landslagens kungabalk, Jägerstad, Hovdag och råd under äldre medeltid(kap. 1, fotnot 43) om rådet i Sverige, Hafström, Gerhard, Ledung och marklandsindelning, Uppsala 1949 om den svenska ledungen, Blom, Kongemakt og privilegier i Norge inntil 1387 (kap. 1, fotnot 26) om kungamaktens privilegieutdelning i Norge, Fenger, Fejde og mandebod(kap. 1, fotnot 85) om fejd och mansbot i Danmark, Helle, Konge og gode menn i norsk riksstyrning, ca. 1150–1319 (kap. 1, fotnot23)om den kungliga administrationen i Norge, Hoffmann, Erich, Königserhebung und Thronfolgeordnung in Dänemark bis zum Ausgang des Mittelalters, Berlin 1976 om tronföljdsordningen i Danmark, Drar, Konungens herravälde såsom rättvisans, fridens och frihetens beskydd (kap. 1, fotnot 6) omrex iustus-idealet i Sverige, Sjöholm, Sveriges medeltidslagar (kap. 1, fotnot 85) om de svenska medeltida landskapslagarna, Bagge, ”The structure of the political factions in the internal struggles of the Scandinavian countries during the High Middle Ages” (kap. 1, fotnot 84) om fraktionsbildning och inbördeskrigen i det medeltida Norge, Ersland m.fl. (red.), Norsk forsvarshistorie 1 (kap. 1, fotnot 46) om den norska krigsmakten och Andersen, Rex imperator in regno suo (kap. 1, fotnot 7) om lagstiftningsideologi på 1200-talet i Danmark. 113 Undantaget är ovannämnda Berend (red.), Christianization and the rise of Christian monarchy (kap. 1, fotnot 34), som undersöker kristnandeprocessen och dess inverkan på kungamaktens konsolidering i Norden och Östeuropa. lagfäst kungamakt under högmedeltiden 70
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=