kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 69 Det är komparationen, jämförelsen mellan de tre nordiska länderna, som är huvudsyftet med boken. Avsikten är både att kunna nyansera forskningens ståndpunkter om kungamaktens likheter och skillnader och att kunna identifiera sådana likheter och skillnader som inte tidigare har blivit uppmärksammade. Avsaknaden av komparativa studier kan te sig något besynnerlig, eftersom även medeltiden i de nordiska länderna torde utgöra ett perfekt studieobjekt. Enligt Marc Bloch är nämligen potentialen för komparativa studier särskilt stor mellan samtida och geografiskt eller kulturellt närliggande samhällen. En sannolik orsak till bristen på komparativa internordiska medeltidshistoriska studier kan vara den traditionella preferensen för studier på djupet istället för på bredden inom detta forskningsfält. De studier som existerar som, i högre eller mindre grad, direkt eller indirekt berör likheter och skillnader mellan den danska, norska och svenska kungamakten är, med få undantag, inte komparativa i metodisk mening och har endast vissa jämförande inslag. I själva verket har så lite skrivits om internordiska likheter och skillnader avseende den medeltida kungamakten att det har varit en utmaning för mig, trots en mycket omfattande litteraturgenomgång, att finna den nuvarande forskningens ståndpunkter i frågan. De studier som på olika vis berört området kan delas in i tre kategorier: 1) undersökningar där förhållanden i andra länder har använts som en tolkningsram eller en referenspunkt till förhållandena i det land som står i fokus,110 2) samlingsvolymer kring ett tema där olika bidrag har berört olika nordiska länder men utifrån olika ämnesval, frågeställningar och källmatehar letts av Nils Blomkvist, syntesiserat i Blomkvist, The discovery of the Baltic (kap. 1, fotnot 31), kring framväxten av ett ”romersk-katolskt världssystem” i Baltikum, på Gotland respektive i Svealand. Också Koht, Halvdan, ”Det nye i norderlendsk historie kringom år 1300”, Scandia4 1931, s. 171–183 utgör ett undantag med jämförelse av de ökade ”feodala” tendenserna i både Danmark, Norge och Sverige runt år 1300. Även inom tidigmodern historisk forskning har några viktiga internordiska arbeten publicerats, varav särskilt Österberg, Eva & Sogner, Sølvi (red.), People meet the law: Control and conflict-handling in the courts. The Nordic countries in the post-reformation and pre-industrial period, Oslo 2000 kan omnämnas, där olika aspekter av rättsväsendet i de nordiska länderna under tidigmodern tid undersöks, samt Jespersen, Leon (red.), A revolution from above? The power state of 16th and 17th century Scandinavia, Odense 2000, och Katajala, Kimmo (red.), Northern revolts. Medieval and early modern peasant unrest in the Nordic countries, Helsingfors 2004. 110 Hit kan bl.a. räknas Arup, Erik, ”Leding og ledingsskat i det 13. Aarhundrede”, [dansk] Historisk tidsskrift 8:5 1914: 141–237 om ledungen i Danmark, Bolin, Sture, Ledung och frälse. Studier och orientering över danska samfundsförhållanden under äldre medeltid, Lund 1934 om ledung och världsligt frälse i Danmark, Andræ, Carl Göran, Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid, Uppsala 1960 om kyrka och frälse i Sverige, Hellström, Jan, Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid(kap. 1, fotnot 34) om biskopens ställning och funktion i Sverige, Åqvist, Kungen och rätten(kap. 1, fotnot 7) om kungens domsmakt i Sverige och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=