framhöll i sin programförklaring för komparativ metod i historisk forskning genererar komparativa studier ny kunskap genom att möjliggöra ett uppmärksammande av nya fenomen, finna generella orsakssamband, klargöra skillnader och studera influenser. Theda Skocpol och Margaret Sommers har vidare poängterat att komparativ metod ökar synligheten hos en struktur genom att den blir jämförd med en annan.108 Trots dessa fördelar råder fortfarande brist på komparativa studier inom nordisk medeltidshistoria. Få forskare har undersökt ett och samma fenomen i flera nordiska länder på ett sätt som tillåter en systematisk jämförelse.109 Skillnaden i detta avseende är stor i förhållande till den modernhistoriska forskningen, där komparativa studier är något vanligare. Marc, ”Towards a comparative history of European societies”, i Frederic C. Line & Jelle C. Riemersma (red.), Enterprise and secular change. Readings in economic history, London 1953: 494–521; Skocpol, Theda & Sommers, Margaret, ”The uses of comparative history in macrosocial inquiry”, Comparative Studies in Society and History 22 1980: 174–197; Mörner, Magnus, ”Komparation: att vidga historiska perspektiv”, Scandia47 1981: 225–243; Kocka, Jürgen, ”The use of comparative history”, i Ragnar Björk & Karl Molin (red.), Societies made up of history: Essays in historiography, intellectual history, professionalisation, historical social theory & proto-industrialisation. Festschrift for Rolf Torstendahl, Uppsala 1996: 197–209; Kocka, Jürgen, ”Comparison and beyond”, History and Theory 42 2003: 39–44; Åmark, Klas & Palme, Joakim, ”Historia, samhällsvetenskap och välfärdsstat i brytningstid”, Sociologisk Forskning 36 (supplement) 1999: 9–39. Se också Haupt, Heinz-Gerhard, ”Comparative history – a contested method”, [svensk] Historisk tidskrift 127 2007, s. 697–716. 108 Skocpol & Sommers, ”The uses of comparative history in macrosocial inquiry” (kap. 1, fotnot 107), s. 190. En ingående diskussion om hur komparativ metod kan användas i historisk forskning specifikt för att jämföra lagar ges av Jarrick, Arne &Wallenberg Bondesson, Maria, ”Flexible comparativeness: Towards better methods for the cultural evolutionary/historical study of laws”, i Anna Maria Forssberg m.fl. (red.), Organizing history: Studies in honour of Jan Glete, Lund 2011, s. 179–199. 109 Blomkvist, The discovery of the Baltic (kap. 1, fotnot 31), s. 26menar att forskningen har tenderat att vara fast i ett nationalstatsparadigm. T.ex. Bagge, ”The structure of the political factions in the internal struggles of the Scandinavian countries during the High Middle Ages” (kap. 1, fotnot 84), s. 299 lyfter fram att de inre stridigheterna under medeltiden – något som Danmark, Norge och Sverige hade gemensamt – sällan studerats som ett generellt fenomen. Istället har varje konflikt i varje land studerats som en separat företeelse. Hervik, Nordisk politikk og europeiske ideer (kap. 1, fotnot 48), s. 17 har påpekat att de danska handfästningarna inte har studerats ur ett komparativt perspektiv som kan sätta in dem i en större europeisk kontext. En föredömlig komparativ studie är Berend (red.), Christianization and the rise of Christian monarchy (kap. 1, fotnot 34), som behandlar kristnandeprocessen i relation till statsbildningsprocessen i såväl de nordiska länderna som i Central- och Östeuropa. De olika kapitlen är uppbyggda likadant och besvarar samma frågeställningar som de medverkande forskarna har kommit överens om och de medverkande forskarna har haft regelbunden kontakt med varandra under arbetets gång. Därmed är jämförbarheten mycket god och det är möjligt att iaktta både övergripande mönster och skillnader mellan de olika undersökta rikena. Ett annat föredömligt komparativt projekt lagfäst kungamakt under högmedeltiden 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=