kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 67 resurser i de olika lagarna kan vissa mer generella likheter och skillnader mellan de tre nordiska länderna klarläggas. Inte minst har ett sådant tillvägagångssätt varit brukbart för att belägga förekomsten/avsaknaden av ett fenomen eller för att undersöka frekvensen av företeelser som ofta uppträder i lagmaterialet, såsom fördelningen av ensaksböter och andelsböter till olika aktörer. Medan den stora mängden uppgifter i databasen har varit värdefull för att urskilja större linjer och vissa övergripande internordiska skillnader har en mer ingående behandling av viktigare bestämmelser rörande kungamakten varit nödvändig. Mina diskussioner av dessa, för min undersökning, mer centrala rättsliga regleringarna upptar merparten av framställningen. De insamlade uppgifterna i databasen kan sålunda sägas utgöra ett slags grund för att besvara de olika undersökningsfrågorna, medan närläsning och tolkning av viktigare bestämmelser utgör en påbyggnad. Jag tillämpar genomgående en progressiv kronologi (och progressiv analys) i framställningen. Det innebär att studiet av utvecklingen över tid av olika aspekter av kungamakten står i fokus. De flesta aspekter av den medeltida nordiska kungamakten har på något vis redan varit föremål för studium och merparten av de centrala bestämmelserna jag analyserar har berörts tidigare, om än från andra utgångspunkter. En studie av denna vidd beträffande undersökningsområde och omfång avseende källmaterial medger bara undantagsvis detaljstudier som möjliggör omprövningar av tidigare tolkningar och ståndpunkter i enskildheter. I en makrohistorisk studie är det heller inte målsättningen, då fokus är riktadmot utformningen av strukturer och institutioner. Jag förhåller mig därför främst aktiv till tidigare forskning kring olika lagbestämmelser när min uppfattning avviker från tidigare tolkningar eller när det finns särskilt tydliga, viktiga eller omstridda, ståndpunkter i en fråga. Detta är nödvändigt för att inte förlora fokus i framställningen. Komparativa studier är förutsättningen för ökad kunskap om internordiska likheter och skillnader.107 Som den franske historikern Marc Bloch 107 En tidig diskussion om styrkorna med komparativ metod för nordisk medeltidshistorisk forskning förs av Helle, Konge og gode menn i norsk riksstyrning, ca. 1150–1319(kap. 1, fotnot 23), s. 14–15 och senare av t.ex. Gelting, ”Europæisk feudalisme og dansk 1100–1200-tal” (kap. 1, fotnot 48) och Gelting, Michael H., ”Det komparative perspektiv i dansk højmiddelalderforskning: Om Familia og familie, Lið, Leding og Landeværn”, [dansk] Historisk Tidsskrift 99 1999: 146–188. Olika former av komparativ metod inom historisk forskning, och de utmaningar som det för med sig, diskuteras bl.a. i Bloch, Marc, ”Pour une histoire comparée des sociétés européennes”, Revue de synthèse historique 46 1928: 15–50; Bloch,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=