lagfäst kungamakt under högmedeltiden 48 statsvetenskaplig forskning karaktäriserats av ett makroperspektiv och historisk forskning av ett mikroperspektiv. Vissa forskare har framhållit krig som den pådrivande kraften i statsbildningsprocessen, medan andra tillmätt den rättsliga utvecklingen större betydelse.61 De flesta forskare har i första hand studerat kungamakten i ett statsbildningsperspektiv under tidigmodern tid och deras förklaringsmodeller är sålunda grundade på en tidigmodern kontext. Jag studerar däremot ett tidigare, medeltida, skede av statsbildningsprocessen, när de politiska förutsättningarna delvis är annorlunda.62 I sin mest renodlade form har synen på statsbildningsprocessen som ett resultat av krig uttryckts av Charles Tilly: ”War made the state, and the state made war”.63 Argumentet lyder att resursmobiliseringen för att kunna utkämpa krig i form av uppbyggnaden av militära styrkor, infrastruktur, byråkrati, administrativa strukturer och skattesystem tenderade att få en permanent karaktär fastän det specifika kriget tagit slut.64 Sociologen Thomas 61 Se t.ex. Vu, Tuong, ”Studying the state through state formation”, World Politics 62 2010, s. 152et passimför en diskussion av forskningens olika ståndpunkter i frågan. 62 Det stora projektet The Origins of theModern State in Europe, 13th to 18th Centuries under 1990talet berörde typiskt nog endast högmedeltiden tämligen marginellt och inte alls den äldre medeltiden. Någon enighet uppnåddes heller inte huruvida rättslig eller militär utveckling var mest avgörande för statsbildningsprocessen. T.ex. framhöll de Schepper, Hugo & Cauchies, Jean-Marie, ”Legal tools of the public power in the Netherlands, 1200–1600,” i Antonio Padoa-Schioppa (red.), Legislation and justice, Oxford 1997,s. 250, 253–256 juridisk centralisering som den viktigaste drivkraften, medan Contamine, Philippe, War and competition between states, Oxford 2000, s. 2 explicit skrev: ”[…] war was the most powerful element in the development of states, or rather ‘the state’”. 63 Citat från Tilly, Charles, ”Reflections on the history of European state-making”, i Charles Tilly (red.), The formation of national states in Western Europe, Princeton 1975, s. 42. 64 Väsentligen samma tankar som Tilly, ”Reflections on the history of European state-making” (kap. 1, fotnot 63) och Tilly, Coercion, capital, and European states, AD 990–1992(kap. 1, fotnot 3) framfört om kriget som drivkraft i statsbildningsprocessen presenterades redan av Roberts, Michael, ”The military revolution, 1560–1660”, i Essays in Swedish history, London 1967, s. 195–225.Även Elias, Norbert,Über den Prozess der Zivilisation.2. Soziogenetische und psychogenetische Untersuchungen. Wandlungen der Gesellschaft: Entwurf zu einer Theorie der ZivilisationBasel 1939, i svensk översättning Elias, Norbert, Civilisationsteori. 2. Från svärdet till plikten. Samhällets förvandlingar, Stockholm 1991 (särskilt s. 119–282), föregrep på många sätt Tilly men menade att konkurrensen om och monopoliseringen av maktresurser, snarare än krig per se, var drivkraften bakom statsbildningsprocessen. Likaså har Mann, Michael, The sources of social power. 1: A history of power from the beginning to AD 1760, Cambridge 1986, s. 451–457 et passimgett kriget en viktig roll i statsmaktens konsolidering och som Gunn m.fl., ”War and the state in early modern Europe” (kap. 1, fotnot 57), s. 379 framhållit kan det inte råda någon som helst tvekan om att krigen åtminstone väsentligen var grunden till det ökande skattetrycket. En viktig nyare studie kring krig och statsbildningsprocessen är utförd av Turchin, Peter m.fl., ”War, space, and the evolution of Old World complex societies”, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 110 2013, s. 16384–16389 genom datasimuleringar av tillkomsten av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=