itteraturhänvisningaranges i fullständig form den första gången den förekommer i boken och i fortsättningen anges endast efternamn på författaren samt korttitel med en hänvisning till den not där arbetet omnämns första gången enligt följande princip: [Efternamn], [Titel] (kap. X, fotnot X). Ifall både en specifik sida eller ett sidintervall och verket i allmänhet hänvisas till följs sidnumret/sidnumren avet passim. Verk som har fler än två författare citeras i fotnoterna med endast efternamnet på förstaförfattaren följt av m.fl. Hänvisningarna i fotnoterna till olika lagbud sker med hjälp av förkortningar (se förkortningslistan ovan samt tabell 1 på s. 105). Eftersom lagarna är strukturerade på olika sätt ser inte hänvisningarna likadana ut. Först anges alltid namnet på lagen i förkortning. Sedan följer, ifall sådant finns, nummer i romerska siffror på bok (vanligt för dansk del), kapitel i romerska siffror (vanligt för norsk del) eller namn på balk (endast för svensk del). Nummer på paragrafer skrivs med arabiska siffror. Förkortning av namnet på lagen, balknamn, flocknummer. Referenser till romersk rätt utgår alltid frånCorpus Iuris Civilis som är uppdelad i Codex Justinianus, Digesta seu Pandectae, Institutiones Justiniani och tilllägget Novellae Constitutiones (fortkortade Cod., Dig., Inst. respektive Nov.). Citeringar följer principen att först anges om Cod., Dig., Inst. eller Nov åsyftas, följt av numren på titeln, lagen och – vid behov – på paragrafen. Numren på titel, lag och paragraf åtskiljs med punkt istället för med kommatecken. Citeringar till kanonisk rätt görs till DecretumGratiani. Dess första del är indelad i distinctiones som i sin tur delas upp i canones. Citeringar ges till numret påcanones skrivet med arabiska siffror följt av numret pådistinctiones skrivet med romerska siffror (t.ex. c. 1 D I). Den andra delen av Decretum Gratiani indelas i causes, dessa i questiones och dessa i canones. Citeringar ges till numret på canones skrivet med arabiska siffror, följt av numret på causes skrivet med romerska siffror och följt av numret påquestiones (förkortat qu) skrivet med arabiska siffror (t.ex. c. 1C Iqu 1). Den tredje delen avDecretum lagfäst kungamakt under högmedeltiden 475 Referenssystem till sekundärlitteratur och källtexter L
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=