RB 72

bilaga 4 • de medeltida nordiska lagarna 445 Det går inte att med bestämdhet tidfästa tillkomsten avVästmannalagen. Den måste emellertid ha tillkommit efter Upplandslagen år 1296 men definitivt innanMagnus Erikssons landslagbörjade utarbetas under 1340-talet. Västmannalagen uppvisar avsevärda likheter medDalalagen, vilket ju är att förvänta ifall antagandet är riktigt att Dalalagenegentligen utgör en äldre version av Västmannalagen. Dess rättsliga innehåll skiljer sig enbart här och var från förlagan men lagtexten är avsevärt kortare. Skillnaderna mellanVästmannalagenochUpplandslagenär mest påtagliga avseende arvsrätten, kyrkorätten, stöld och våldsbrott. Västmannalagenär starkt avhängig avUpplandslagenmen är avsevärt kortare. Upplandslagenfick, som första svenska lag, kunglig stadfästelse i januari 1296 och genom dess tillkomst skapades en uppländsk rättsenhet av de tre folklanden Attundaland, Fjädrundaland, Tiundaland samt kustområdet Roden. Texten är systematiskt komponerad och strukturen tydligt genomarbetad. Enligt stadfästelsebrevet tillkom den på initiativ av folklandens invånare som såg brister i den existerande lagen och appellerade till kungen att se till att lagen förbättrades. Kungen tillsatte sedan en lagkommission, ledd av Tiundalands lagman Birger Persson, att utarbeta en ny lag. Det nya lagförslaget presenterades för folklandstingen och antogs av dem och den nya lagen erhöll sedan kunglig stadfästelse. Upplandslagen har sålunda tillkommit genom en aktiv lagstiftningsprocess i regi av en kungligt tillsatt lagkommission men kodifierar likväl till stor del tidigare hävdvunnen sedvanerätt samtidigt som nya rättsregler inarbetats. Förordet till lagen vittnar om ett romerskkanoniskt rättstänkande och sådant inflytande präglar även vissa delar av lagen. Särskild betydelse komUpplandslagens kyrkobalk, som på sina ställen dock inte följer kanonisk rätt, att få då den under senmedeltiden kom att användas som en riksgiltig kyrkobalk när Magnus Erikssons landslag kom att sakna en kyrkobalk. Upplandslagenframstår som språkligt ålderdomlig med starka drag av muntlighet. Södermannalagenutarbetades på kungligt uppdrag år 1325 av en grupp rådsherrar, ledda av lagman Lars Ulfsson. Två år senare, år 1327, erhöll Södermannalagenstadfästelse av Magnus Erikssons förmyndarstyrelse med undanvästmannalagen upplandslagen södermannalagen

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=