lagfäst kungamakt under högmedeltiden 440 det första mer fullständiga manuskriptet (Codex Rantzovianus) härrör från mitten av 1200-talet. Lagen har många mycket stilmässigt ålderdomliga drag som speglar den tid då lagen ännu memorerades muntligen och inte var nedskriven. Vissa tillägg, i första hand rörande kristenrätten, är emellertid tillkomna senare. De sista tilläggen tillkom före cirka 1220. Åldersskikten är i de äldre handskrifterna av lagen stundom markerade med ”Olafr” respektive ”Magn[us]”, där det förstnämnda syftar på gamla rättsregler (tillskrivna S:t Olaf) och det senare lagrevisionerna under 1160-talet. De skilda åldersskikten i Gulatingsloven, även om bestämmelserna som redan hade rättskraft under 1000-talet torde dominera, resulterar i att rättsreglerna i vissa fall är motsägelsefulla mellan olika avsnitt i lagen. Frostatingslovenär systematiskt indelad i 16 delar och framträder såväl redaktionellt som innehållsmässigt som i många avseenden yngre än Gulatingsloven. Lagen är ett konglomerat avGrágás (inte att förväxla med den isländska lagen med samma namn), som enligt sagatraditionen skriftfästes under överinseende av kung Magnus den Gode (1035–1046), och en revision av framförallt kristenrätten i lagen, benämndGullfjær, företagen av ärkebiskop Øystein Erlendsson (1161–1188) under 1160- och 1170-talen. Det mesta talar för att Frostatingsloven, i sin huvudsakliga form, är tillkommen under första halvan av 1200-talet även om de flesta av bestämmelserna torde vara betydligt äldre än så. Förutom i kristenrätten torde de flesta av rättsreglerna redan ha varit kodifierade senast vid mitten av 1100-talet och det är talande att inga av tilläggen på slutet av lagen i form av kunglig stadgelagstiftning innehåller stadgor som är yngre än 1130-talet. Som en inledning till Frostatingsloven har dock i bevarade redaktioner den stora retterbot som Håkon Håkonsson utfärdade år 1260 tillfogats men denna kan inte betraktas som en del av den egentliga lagen. Endast ett fragment är bevarat av den världsliga rätten i Borgartingslovensom rör vädjande till en högre tingsinstans. Möjligen har Borgartingsloven och Eidsivatingslovenbestått av mer eller mindre samma världsliga rätt men det är långt ifrån säkert med tanke på att kristenrätterna, som är bevarande från bägge lagarna, skiljer sig avsevärt åt. Kristenrätten i Borgartingsloven föreligger i tre olika bevarade redaktioner. Dessa versioner verkar alla ha tillkommit innan bestämmelserna om tionde infördes vid början av 1100-talet. frostatingsloven borgartingsloven
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=