lagfäst kungamakt under högmedeltiden 438 men sedan successivt blivit utvidgad till att omfatta fler rättsområden. På språkliga grunder kanArvebog &Orbodemål dateras till mellan cirka år 1150 och 1200 och den har i nyare forskning blivit hänförd till 1170- och 1180talen. Både den äldre och yngre versionen av Valdemars Sjællandske Lov har ett nära nog identiskt innehåll och bör därför behandlas som två redaktioner av samma lag även om de i språkligt hänseende avsevärt skiljer sig från varandra. Den äldre versionen torde ha blivit skriftfäst, som vi har den bevarad, under första halvan av 1200-talet och den yngre redaktionen under århundradets andra halva. Skånske Lov kan, som den är bevarad, ganska säkert dateras till mellan år 1202 och 1216. Möjligen har det existerat en äldre, mer eller mindre lik kodifiering, från andra halvan av 1100-talet. Många manuskript avSkånske Lov är bevarade och det är den enda nordiska medeltidslag som även är nedskriven i runskrift. Skånske Lovär att betrakta som en rättsbok och är inte en proklamerad eller systematiserad lag. Den tar heller knappast med allt som var gällande rätt i den skånska lagsagan vid tiden för kodifieringen. I lagen finns också ett antal motstridiga rättsbud medtagna. En latinsk bearbetning av lagen, ärkebiskop Anders Sunesons latinska parafraser Liber Lekis Scania, tillkom sannolikt på 1220-talet. MedanSkånske Lovhar 214 kapitel innehåller Liber Lekis Scania endast 150 kapitel. I handskrifterna till Skånske Lov är många tillägg och kungliga stadgor medtagna. Hur många av tilläggen som existerade redan under början av 1200-talet är oklart och det har i synnerhet blivit ifrågasatt huruvidaSkånske Ledingsret i sin nuvarande form existerade redan då. Eriks Sjællandske Lov är att karaktärisera som ett tillägg till Valdemars Sjællandske Lovoch inte som ett helt självständigt lagverk. Det gäller i synnerhet bok 1 och 2 av lagen. Eriks Sjællandske Lovbehandlar inte alla rättsområden. Den består istället främst av kompletteringar och preciseringar av bestämmelser som i en eller annan form återfinns i Valdemars Sjællandske Lov. Den tredje boken av Eriks Sjællandske Lov är betydligt yngre än bok 1 och 2 och innehåller i första hand helt nya rättsregler som inte minst reglerar kungamaktens befogenheter och uppgifter men innehåller även komplement i processrättsligt avseende. Bok 1 och 2 har sannolikt blivit kodifierade under Erik Plogpennings regeringstid 1241–1250 men kan också ha tillkommit skånske lov eriks sjællandske lov
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=