lagfäst kungamakt under högmedeltiden 434 äldre västgötalagenochyngre västgötalagen. I dess helhet är Äldre Västgötalagenbevarad i ett manuskript från cirka år 1280 men ett fragment existerar som tillkommit före år 1250.43 Lagen torde ha blivit nedtecknad omkring år 1225. Traditionellt pekas lagman Eskil Magnusson, bror till Birger jarl (1248–1266), ut som den mest sannolika upphovsmannen. Vissa bestämmelser i Äldre Västgötalagen är dock uppenbart betydligt äldre än från början av 1200-talet.44 Det kanske tydligaste exemplet på detta är att dess kyrkobalk förutsätter att kyrkobyggnaden är en stavkyrka av trä.45 Redan under loppet av 1100-talet hade emellertid romanska stenkyrkor huvudsakligen ersatt de tidigare träkyrkorna i Västergötland. BådeÄldre VästgötalagenochYngre Västgötalagensägs delvis ha lång hävd för i den senare hänvisas det till Lumb(r) från andra hälften av 900-talet: ”Han sägs ha tänkt ut och skapat en stor del av vår lag” (Han sighs hawæ huxæt oc gört en mykin loth aff laghum warum).46 Räknat i antalet flockar är Yngre Västgötalagencirka 2,5 gånger så omfattande somÄldre Västgötalagen. I Yngre Västgötalageningår dels bestämmelser som troligen redan vid tiden för kodifieringen avÄldre Västgötalagenvar gällande rätt men som inte blev medtagna där, dels nyare bestämmelser. De flesta av de nyare bestämmelserna återfinns mot slutet av balkarna (ett undantag är tjuvabalken iYngre Västgötalagen, vars flockar 1–17 saknar motsva43 Fragmentet av VgL I består av delar avÄ, RochJ. 44 Jag berör här inte frågan om de så kallade ”Lydekini excerpter” eller ”Lydekini bok” (VgL III), bestående av 151 flockar, utgörs av ett utdrag från och kompletteringar till VgL II eller, som Nilsson, Nytt ljus över Yngre Västgötalagen(kap. 3, fotnot 231) ingående argumenterat för, istället av minnesanteckningar förda under förhandlingar med arbetet att utforma VgL II. Lindkvist, ”Västergötland as a community and the making of a provincial law” (kap. 1, fotnot 118), s. 57 verkar acceptera den tes somNilsson, Nytt ljus över Yngre Västgötalagen(kap. 3, fotnot 231) lagt fram. 45 VgL I Kk: 6. 46 VgL II: 14. Brink 2013: 437–438 diskuterar ”Vighers flockar” (wighers flokkum). Existensen av äldre skriftfäst uppländsk lag bekräftas också av citat hos Olaus Petri från en sådan lag som ska ha förelegat redan år 1248, se Brink 2013: 437. På motsvarande sätt sägs UL, som framarbetades av en lagkommission år 1296, till stor del bygga på gammal rätt som överförts till den nya lagen och framförallt på ”Vighers flockar” från hednisk tid, se Brink, ”The creation of a Scandinavian provincial law” (kap. 1, fotnot 104), s. 437–438. Möjligen har det också förelegat äldre uppländsk lag i skriftlig form. Den latinska versionen av stadfästelsebrevet indikerar genom sin formulering att det redan existerade uppländsk lag i skriftlig form. Trots att ULär utarbetad av en kunglig lagkommission framstår den enligt Jörgensen, Nils J., Studier över syntax och textstruktur i nordiska medeltidslagar, Uppsala 1987, s. 102–103, 167, som studerat syntax och textstruktur i de nordiska medeltidslagarna, som exempel 5:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=