bilaga 3 • landskapslagarnas tillkomstprocess 431 av lagen (lǫgtala) går att skönja i många av formuleringarna och bruket av nu-sättningar är frekvent.26 Den sextonde balken består enbart av fyra kungliga retterbøter (rétterbœtr þær er konungar gáfu) och kan ses som ett slags tilllägg till Frostatingsloven. De första tre är från omkring år 1105 och den fjärde utfärdades åren 1130–1134. De tillhör troligen den yngsta delen avGrágás och är sannolikt tillägg efter att själva lagen var klar.27 isländska grágás. Två manuskript från mitten av 1200-talet är bevarade av den isländska lagsamling Grágás – Konungsbók och Staðarhólsbók – men manuskriptfragment existerar även från andra halvan av 1100-talet. De första isländska lagbestämmelserna om betalning av tionde nedtecknades år 1096 eller 1097.28 Från nästan samtida uppgifter i Íslendingabók framgår det att stormannen Hafliði Mársson lät kodifiera delar av det som kom att bli Grágás vintern 1117–1118. Strax efter tillkomsten av denna Hafliðaskrá ska, enligt uppgifter i Konungsbók, den äldre kristenrätten blivit nedskriven på biskopligt initiativ.29 Andra delar av Grágás, framförallt diverse tillägg, har sannolikt därefter kodifierats vid okända tidpunkter mellan mitten av 1100-talet och mitten av 1200-talet.30 Även om det är behäftat med osäker26 Hagland & Sandnes, ”Om lova og lagdømmet” (kap. 2, fotnot 54), s. xxxi–xxxiii. Exempel på detta är när lagmannens röst kommer till uttryck i FrostL VI: 6 och den kasuistiska stilen särskilt i FrostL XV: 7. FrostL VIII: 15 är från cirka år 1105. I FrostL IX: 18 ingår bestämmelser om gåvor till kyrkan som härrör från när den norska kyrkoprovinsen blev upprättad 1152/1153. I FrostL Xär inslaget av muntlig rättskultur starkt, se t.ex. FrostL X: 3–4. Se Hagland & Sandnes, ”Om lova og lagdømmet” (kap. 2, fotnot 54), s. xxxii. Ny rätt angående dödsfall i utlandet återfinns dock i FrostL XIV: 6 27 Det yngsta tillägget var, enligt Taranger, ”De norske folkelovbøker (før 1263)” (kap. 2, fotnot 14), s. 56, sannolikt retterboten från 1130–1134 i FrostL XVI: 4. Taranger, ”De norske folkelovbøker (før 1263)” (kap. 2, fotnot 14), s. 56–57. Regler från de retterbøter som FrostL avslutas med är inarbetade i FrostL VIII: 15 (arvsrättsreform) och FrostL VIII: 19, XV: 16 (nytt fylkesting). Andra tillägg har sitt ursprung i riksmötena år 1152/1153 (FrostL III: 17) och år 1163/1164 (FrostL II, 1, 10, V: 44–46) samt några påvliga statuter. 28 Taranger, ”De norske folkelovbøker (før 1263)” (kap. 2, fotnot 21), s. 185; Helgi Skúli Kjartansson, ”Law recital according to Old Icelandic law” (kap. 1, fotnot 115), s. 99. 29 Ísl., kap. 10. Brink, ”The creation of a Scandinavian provincial law” (kap. 1, fotnot 104), s. 436 menar att skriftfästningen av den isländska lagen vintern 1117/1118 bestod i att samla och skriva ned redan existerande muntligt traderad lag. Helgi Skúli Kjartansson, ”Law recital according to Old Icelandic law” (kap. 1, fotnot 115), s. 98 menar däremot att rättsreglerna inte förelåg i någon fast form före skriftfästningen och att det därför väsentligen handlade om att utforma lagen. Hans uppfattning är emellertid kraftigt influerad av tanken att långa texter inte var praktiskt möjliga att lära sig att memorera och av att fast formulerad lag överhuvudtaget inte var meningsfullt i ett muntligt samhälle. 30 I t.ex. Gg I: 18, 114, 143 står gammal och ny rätt sida vid sida. exempel 3:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=