lagfäst kungamakt under högmedeltiden 426 för några avde nordiska landskapslagarna har vi en del kännedom om tillkomstprocessen. Beträffande ett par andra lagar så har vi både en äldre och en yngre version av samma lag bevarad. Det möjliggör att studera hur lagarna fogades samman, kompletterades och reviderades. Generaliseringar av landskapslagarnas tillkomstprocess bör vi vara försiktiga med, eftersom det dock endast är i ett fåtal fall vi har information om tillkomstprocessen eller två versioner av lagen bevarade. Likväl finner jag det lämplig att, åtminstone som exemplifieringar, beskriva tillkomstprocessen av de lagar där vi känner till något om detta. Jag berör också tillblivelsen av den isländska lagsamlingen Grágás, eftersom förhållandevis mycket är känt om dess tillkomst, som därmed kan belysa de andra nordiska landskapslagarnas tillkomstprocess. Den nedanstående redovisningen är i första hand avsedd som ett underlag för, och fördjupning till, mina diskussioner i kapitel 2. gulatingsloven. Det är allmänt accepterat att Gulatingslovenär den äldsta av de bevarade landskapslagarna. Enighet råder, både i äldre och nyare forskning, om att Gulatingsloven skriftfästes före utgången av 1000-talet fastän vissa tillägg blivit gjorda till den senare.1 Oenighet råder emellertid 1 Den fortfarande viktigaste, och mest ingående, utredningen av bevarade manuskriptversioner, och lagbudens ålder och ursprung för GulL är Taranger, ”De norske folkelovbøker (før 1263)” (kap. 2, fotnot 21), s. 183–211 och för FrostL Taranger, ”De norske folkelovbøker (før 1263)” (kap. 2, fotnot 14), s. 5–68. FrostL har överlevt i sex handskrifter, se Taranger, ”De norske folkelovbøker (før 1263)” (kap. 2, fotnot 14), s. 1–4. Se också Helle, Gulatinget og gulatingslova(kap. 1, fotnot 23), s. 20–23 och där anförd litteratur för diskussionen angående nedskrivningstid. Även Maurer, ”Die Entstehungszeit der älteren Gulaþíngslög” (kap. 3, fotnot 176), s. 169, som argumenterat för en sen skriftfästning av de norska landskapslagarna, medger att det torde ha skett före år 1100. Likaså kan de äldsta versionerna av BorgL, EidsL och FrostL ha skrivits ned så tidigt. Utformningen av förbudet i EidsL I: 24 mot att ha hedniska helgedomar pekar mot att lagbudet är tillkommet under tidigkristen tid. Som Halvorsen, Eyvind Fjeld, ”Innledning”, i Magnus Rindal & Eyvind Fjeld Halvorsen (utg.), De eldste østlandske kristenrettene. Tekst etter håndskriftene, med oversettelser, Oslo 2008, s. xi–xii framhåller innehåller EidsL, som i huvudsak verkar ha tillkommit under 1000-talet, kristenrätt från 1000-talet även om det finns vissa senare uppbilaga 3: exempel 1: Landskapslagarnas tillkomstprocess
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=