lagfäst kungamakt under högmedeltiden 421 i bokenhar det på några ställen antytts att naturgeografiska förutsättningar eventuellt erbjuder en plausibel förklaring till internordiska skillnader i graden av centralisering, institutionalisering, hierarkisering och territorialisering av kungligmakt. Något definitivt svar på frågan om i vilken utsträckning naturgeografiska förutsättningar spelar en roll är det varken möjligt eller min avsikt att ge här. Istället vill jag nöja mig med att framhålla och uppmärksamma några geografiska sakförhållanden och vad dessa torde ha haft för sociala och politiska implikationer i det medeltida samhället. Frågan huruvida det går att placera in skillnaderna mellan de nordiska länderna i graden av centralisering och institutionalisering av makt och deras skilda naturgeografiska förutsättningar i någon mer generell ram, som också kan äga giltighet för andra områden och under andra tidsepoker, får istället bli en sak för framtida forskning.1 danmark: Eftersom det danska riket huvudsakligen bestod av öar och halvöar var samtliga landsdelar förbundna av havet. Inga av de danska öarna eller halvöarna var heller större än att flertalet områden låg relativt nära kusten. De trakter som låg långt från havet (det inre av norra Skåne och det inre av Jylland) var ganska glest befolkade. Eftersom det danska riket var relativt begränsat till ytan, med många tättbefolkade områden som var sam1 Tanken att naturgeografiska villkor haft en nämnvärd inverkan på den historiska utvecklingen – en uppfattning som dess motståndare har benämnt ”geografisk determinism” – har i gemen haft lite stöd bland historiker de senaste årtiondena men inom andra discipliner fått en renässans, inte minst sedan det banbrytande globalhistoriska verket av Diamond, Jared, Guns, germs, and steel. The fates of human societies, New York 1997. I flera nyare verk, bl.a. Gallup, John Luke, Sachs, Jeffrey D. &Mellinger, Andrew D., ”Geography and economic development”, International Regional Science Review22 1999, s. 179–232, Grygiel, Jakub J., Great powers and geopolitical change, Baltimore 2006 och Paolilli, Antonio Luigi & Pollice, Fabio, ”Trajectories of state formation in Eurasia: A discussion”, Historical Social Research36 2011, s. 343–371, har betydelsen av tillgången till kust och segelbara floder, liksom avsaknaden av barriärer som berg och stora skogar, framhållits som viktigt för såväl politisk centralisering och institutionalisering som för ekonomiskt välstånd under historien. bilaga 2: Naturgeografiska förutsättningar för kungamakten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=