talet noteringar om kungamakten är flest för norsk del om vi ser till antalet ord, något som dock är mindre framträdande – undantaget den norska lands- lagen och stadslagen – om antalet belägg delas med antalet kapitel eller divideras per 1000 ord. Eftersom lagarna generellt blir längre över tid är det inte heller förvånande att vi finner en starkt positiv korrelation mellan antalet noteringar om kungamakten och lagarnas ålder. Ökningen blir däremot något mindre påtaglig – undantaget för norsk del – om antalet noteringar om kungamakten divideras per 1000 ord i lagarna men är fortfarande högst märkbar. Antalet noteringar om kungamakten per 1000 ord eller per kapitel mäter hur närvarande kungamakten är i lagarna, utan att någon hänsyn tas till deras längd. Även med detta mått finner vi att noteringar om kungamakten blir fler över tid. Kungamakten blir sålunda över tid mer och mer närvarande i lagarna, vilket stämmer väl med bilden av att rättssystemet mer och mer kommer under kungamaktens kontroll. • tabell 16: Pearson’s korrelationskoefficient mellan antalet noteringar om kungamakten och antalet ord, antalet kapitel respektive per 1000 ord i lagarna. Den kända eller uppskattade åldern utgår från uppgifterna i tabell 1 och 14. Korrelationer som är statistiskt signifikanta α=0.05 (5 %) är markerade i fetstil. bilaga 1 • kvantitativ exkurs med tabellbilagor 420 Alla lagarna Danska lagar Norska lagar Svenska lagar Noteringar per kapitel vs. ålder Noteringar per 1000 ord vs. ålder Noteringar vs. ålder Noteringar vs. antal kapitel Noteringar vs. antal ord 0,85 0,59 0,74 0,79 0,70 0,27 0,76 0,56 0,84 0,47 0,66 0,83 0,76 0,95 0,87 0,67 0,89 0,27 0,62 0,32 2 Fredrik Charpentier Ljungqvist lagfäst kungamakt under högmedeltiden. en komparativ internordisk studie
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=