ter. Parallellt skapades en ekonomisk bas för en mer institutionaliserad maktutövning genom framgångsrika kungliga anspråk på fasta och reglerade transfereringar från befolkningen i form av skatter och böter. Forskare som Thomas Lindkvist menar att en övergång från extern tillägnelse genom plundringståg och tributkrävande under vikingatiden till intern tillägnelse genom jordräntor under högmedeltiden gav den nödvändiga ekonomiska grunden för centraliserad och institutionaliserad kunglig maktutövning.47 Det råder relativ enighet om att utgångsläget för kungamakten i de tre nordiska länderna, sett till befogenheter och resurser, var relativt likartat fram till början av 1100-talet (se vidare kapitel 7). Därefter började olikheter framträda i expansionen av kungamakten. Framförallt skedde förändringarna i olika takt. Forskare som lagt märke till skillnader i den politiska utvecklingen mellan de nordiska länderna har framhållit att olika fenomen tenderat att uppträda först i Danmark och sist i Sverige.48 Det är en etable47 Lindkvist, Plundring, skatter och den feodala statens framväxt (kap. 1, fotnot 23); Lindkvist, ”Skatter och stat i den tidiga medeltidens Sverige” (kap. 1, fotnot 27), s. 176–177, Lindkvist, ”Ny tro i nya riken” (kap. 1, fotnot 34), s. 38–39; se även t.ex. Holmsen, Norges historie. Fra de eldste tider til 1660, s. 158–161; Andrén, Anders, ”State and towns in the Middle Ages. The Scandinavian experience”, Theory and Society 18 1989, s. 588; Olausson, Michael, ”Husabyar, krig och krigare under yngre järnålder och tidig medeltid”, i Michael Olausson (red.), En bok omHusbyar, Stockholm 2000, s. 141–142; Hybel, Nils, Danmark i Europa 750–1300(kap. 1, fotnot 34), s, 48–49, 61, 72; Bagge, FromViking stronghold to Christian kingdom(kap. 1, fotnot 23), s. 69–72, 113–114; Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark (kap. 1, fotnot 24), s. 12; Poulsen, ”Den danske konges indtægter i middelalderen” (kap. 1, fotnot 46), s. 58. För att skapa resurser för en extern tillägnelse fordras dock, som Ljungkvist, En hiar atti rikR(kap. 1, fotnot 43), s. 120 framhållit, även någon form av intern tillägnelse. Av den debatt som förs mellan arkeologer och historiker i Sindbæk, Søren M. & Poulsen, Bjørn (red.), Settlement and lordship in Viking and early medieval Scandinavia, Turnhout 2011, framkommer att den dominerande uppfattningen bland arkeologerna idag är att intern resursexploatering genom jordränta från landbor existerade redan under vikingatid/tidig medeltid. Historiker tenderar däremot att mena att intern resursexploatering genom jordränta, åtminstone i någon större skala, först uppkom efter cirka år 1200. 48 Helle, ”Conclusion” (kap. 1, fotnot 34), s. 781 sammanfattar forskningsläget med att: ”Sweden for a long time lagged behind Denmark and Norway in the process of political unification and centralisation.” Explicita uttalanden avseende den senare utvecklingen i Sverige återfinns även t.ex. hos Johnsen, Fra ættesamfunn til statssamfunn(kap. 1, fotnot 6), s. 95–96, 153, 200, 234; Fenger, Ole, Romerret i Norden, Köpenhamn, 1977, s. 55–57; Andrén, Anders, Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark, Malmö 1985, s. 29–30, Andrén, ”State and towns in the Middle Ages” (kap. 1, fotnot 38), s. 588–589, 592, 597; Gahrn, Lars, Sveariket i källor och historieskrivning, Göteborg 1988, s. 9; Gelting, Michael H., ”Europæisk feudalisme og dansk 1100–1200-tal”, i Poul Enemark m.fl. (red.), Kongemagt og samfund i middelalderen. Festskrift til Erik Ulsig, Århus 1988, s. 3–17; Åqvist, Kungen och rätten(kap. 1, fotnot 7), s. 215, 246, 260; Sawyer, När Sverige blev Sverige (kap. 1, fotnot 27), s. 1, 48; Bagge, ”The Scandinavian kingdoms” (kap. 1, fotnot 25), s. 299; lagfäst kungamakt under högmedeltiden 42
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=