kapitel 7 • återkoppling, slutsatser och utblick 413 opposition, som Aksel E. Christensen framhållit, begränsade kungamaktens expansion och också utgjorde en broms för statsbildningsprocessen.28 Med utgångspunkt från de internordiska skillnaderna i den lagfästa kungamakten vill jag avslutningsvis blicka framåt i tiden. Eftersom lagstiftning institutionaliserar maktförhållanden är det sannolikt att vissa av skillnaderna under högmedeltiden kan bidra till att förklara den olikartade politiska utvecklingen i de nordiska länderna under senmedeltiden och in i tidigmoden tid. Jag är inte ensam om ett sådant förhållningssätt. Till exempel sociologerna Michael Hechter och William Brustein menar att det geografiska mönstret för framväxten av de tidigmoderna västeuropeiska territorialstaterna i huvudsak byggde på ekonomiska och sociala strukturer som tagit form redan under 1100-talet.29 Till de viktigare faktorerna för den skilda utformningen av de tidigmoderna staterna i Europa pekar också sociologen Thomas Ertman ut skillnaderna i det politiska arvet från medeltiden.30 Efter kollapsen av det danska riket 1332–1340, som nämnts tidigare, återupprättade Valdemar Atterdag (1340–1375) en förhållandevis stark kungamakt. Detta kom, i kombination med resursstarka kyrkliga och världsliga stormän, att prägla den fortsatta politiska utvecklingen. Avsaknaden av en riksgiltig lag var, som vi sett, en direkt följd av ett motstånd från kyrkliga och världsliga stormän mot en sådan. Utvecklingen i Danmark under senmedeltiden kom istället att gå mot en minskad sammanhållning av rättssystemet, med framväxten av lokala gårdsrätter hos olika stormän. Världsliga (och före reformationen kyrkliga) stormän fick långtgående jurisdiktion över sina landbor. Motståndet mot en kunglig centralisering av den rättsliga makten möjliggjorde framväxten av det betydande inslaget av lokal rättskipning hos stormännen. Tydligast framträder måhända stormännens starka position i den successivt urholkade ställningen för bönderna.31 Kronan hade med en svag jurisdiktion begränsade möjligheter att förhindra 28 Christensen, Kongemagt og aristokrati (kap. 1, fotnot 24); Christensen, ”Tiden 1042–1241” (kap. 3, fotnot 84); Christensen, Ret og magt i dansk middelalder (kap. 1, fotnot 24). 29 Hechter, Michael & Brustein, William, ”Regional modes of production and patterns of state formation in Western Europe”, American Journal of Sociology 85 1980, s. 1061–1094. 30 Ertman, Birth of the Leviathan(kap. 1, fotnot 65), s. 6–10. 31 Se t.ex. Bøgh, ”’Bundones regis’” (kap. 1, fotnot 91), s. 117–149. Avslutande reflektioner
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=