lagfäst kungamakt under högmedeltiden 412 ovanifrån, medan det för svensk del i högre grad var fråga om en statsbildning underifrån. I Danmark verkar initialt en statsbildning ske ovanifrån, som sedan avstannade och revs upp genom decentralisering. Detta kulminerade, som bekant, med det danska rikets tillfälliga upplösning under åren 1332–1340. Den starka och enväldiga kungamakt somWalter Ullmann framhållit som typisk för det högmedeltida Europa tycks sålunda stämma väl in på Norge. Utvecklingen i Sverige passar istället bättre in på den konstitutionellt reglerade kungamakt Fritz Kern beskrivit och på betydelsen av kollektiva fora och folklig konsensus som Susan Reynolds och Maurizio Lupoi betonat.24 Det gäller även för Danmark men den större sociala stratifieringen där gav en mindre grupp tillträde till de kollektiva forumen för beslutsfattande. Som vi sett var den kungliga rättskipningen central för statsmaktens utveckling i alla de tre nordiska länderna, i överensstämmelse med vad forskare som Joseph R. Strayer och Alan Harding anfört för allmäneuropeisk del och bland andra Jørn Øyrehagen Sunde för norsk del.25 Jag finner att Ole Fenger och Per Andersen tycks ha haft rätt i att kyrkligt rättstänkande var centralt för utvecklingen av kungamakten och dess maktanspråk.26 Detta verkar dock stämma i något lägre grad för svensk del. Även Gaines Posts uppfattning att den romerska rätten hade betydelse för att förvandla kungamakten till en statsmakt verkar även äga giltighet för de nordiska länderna.27 Likaså är det uppenbart även från lagmaterialet att den danska stormanna1, fotnot 6) respektive Helle, Konge og gode menn i norsk riksstyrning, ca. 1150–1319(kap. 1, fotnot 23), Helle, Handbok i Norges historie 3 (kap. 1, fotnot 23), Helle, Aschehougs Norgeshistorie 3 (kap. 1, fotnot 26), Helle, ”Den primitivistiske vendingen i norsk historisk middelalderforskning” (kap. 1, fotnot 40) och Bagge, The political thought of The King’s Mirror (kap. 1, fotnot 7), Bagge, From gang leader to the Lord’s anointed (kap. 1, fotnot 7), Bagge, ”Ideologies and mentalities” (kap. 1, fotnot 23), Bagge, FromViking stronghold to Christian kingdom(kap. 1, fotnot 23). 24 Se i första hand Kern, Kingship and law in theMiddle Ages (kap. 1, fotnot 6); Ullmann, Principles of government and politics in the Middle Ages (kap. 1, fotnot 6); Ullmann, A history of political thought (kap. 1, fotnot 29); Ullmann, The individual and society in theMiddle Ages (kap. 5, fotnot 4); Reynolds, Kingdoms and communities in Western Europe, 900–1300(kap. 1, fotnot 1); Reynolds, Fiefs and vassals (kap. 1, fotnot 1); Lupoi, The origins of the European legal order (kap. 1, fotnot 20). 25 Strayer, On the medieval origins of the modern state (kap. 1, fotnot 1); Harding, Medieval law and the foundations of the state (kap. 1, fotnot 21); Sunde, Speculum legale (kap. 1, fotnot 7). 26 Fenger, Fejde og mandebod(kap. 1, fotnot 85); Fenger, Romerret i Norden(kap. 1, fotnot 48); Fenger, Gammeldansk ret (kap. 1, fotnot 6); Andersen, Rex imperator in regno suo (kap. 1, fotnot 7); Andersen, Lærd ret og verdslig lovgivning (kap. 1, fotnot 24); Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark (kap. 1, fotnot 24). 27 Post, Studies in medieval legal thought (kap. 1, fotnot 17).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=