kapitel 7 • återkoppling, slutsatser och utblick 409 xande militär makt kunde lägga grunden till såväl en större kunglig auktoritet som en utökad exekutiv makt. Samtidigt kunde omvänt uppbyggandet av rättsliga institutioner effektivisera och skapa bättre kontroll av resursuttaget för militära ändamål. Min slutsats att den rättsliga utvecklingen hade störst betydelse grundar sig på studiet av den lagreglerade kungamakten. Om till exempel ett annat källmaterial hade använts, eller den verkliga kungamakten stått i fokus, är det möjligt att den militära utvecklingen skulle ha varit mer framträdande. Genom sin beskaffenhet kan ju lagmaterialet antas reglera just rättslig makt mer än andra maktområden. Med detta förbehåll ansluter alltså mina resultat till historiker som Joseph R. Strayer och Alan Harding, vilka sett expansionen av den kungliga rättskipningen som nyckeln till statsmaktens utveckling i det medeltida Europa. För nordisk del stämmer mina resultat överens med Ole Fenger, Knut Helle och Jørn Øyrehagen Sunde och andra forskare som pekat på att kungens rättsvårdande funktioner var centrala för hans maktutövning. Medan krig måhända var en central drivkraft i den fortsatta statsbildningsprocessen under tidigmodern tid, vilket särskilt Charles Tilly hävdat, stämmer mina resultat sålunda med Victoria Tin-bor Hui, som konstaterat att det knappast var fallet under medeltiden.18 Jag har sålunda funnit att kungamakten i de nordiska länderna kan sägas ha omvandlats till en statsmakt och argumenterat för att den främsta drivkraften i denna statsbildningsprocess var utbyggnaden av kunglig rättskipning. Den naturliga följdfrågan är vad det var som gav upphov till denna expansion av kungens rättsliga makt. De norska historikerna Jens Arup Seip och Knut Helle har förklarat saken med att kungamaktens rättsliga funktioner tilltalade befolkningen. Framförallt ska, enligt dessa forskare, en avsaknad av en exekutiv makt ha inneburit en sådan brist att kungamakten, genom att påta sig exekutiva uppgifter, fyllde en behövlig funktion. Väsentligen samma ståndpunkt har framförts av forskare i anglosaxiska länder med ett liberal-konstitutionalistiskt perspektiv.19 18 Se Fenger, Fejde og mandebod (kap. 1, fotnot 85), Helle, Handbok i Norges historie 3 (kap. 1, fotnot 23) och Sunde, Speculum legale (kap. 1, fotnot 7) respektive Tilly, ”Reflections on the history of European state-making” (kap. 1, fotnot 63), Tilly, Coercion, capital, and European states, AD 990–1992(kap. 1, fotnot 3) och Hui, War and state formation in ancient China and early modern Europe (kap. 1, fotnot 66). 19 Det bästa exemplet på denna skolbildning är Maitland, The constitutional history of England (kap. 1, fotnot 14) och Strayer, On the medieval origins of the modern state (kap. 1, fotnot 1). Reflektioner kring kungamaktens omvandling till statsmakt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=