kapitel 7 • återkoppling, slutsatser och utblick 399 enden varit den främsta suveräniteten, som gett kungarna deras befogenheter, hade landskapet/lagsagan och dess tingsmenighet vid slutet av medeltiden underordnats kung och kyrka. Den sociala eliten i de enskilda landskapen knöts till, och integrerades i, de två institutionerna. I och med reformationen, långt efter den period jag studerar, blev också kyrkan underordnad kungamakten och upphörde att existera som en egen suverän makt. Kungamakten kom därmed, som bekant, att ensam kvarstå som grund till den tidigmoderna staten. • figur 15 A: En schematisk framställning av Walter Ullmanns typologi, anpassad för nordiska förhållanden, av de två konkurrerande uppfattningarna om källan till kungamakten och makthierarkin i samhället. B: En schematisk sammanfattning av de lagfästa uppfattningarna om källan till kungamakten och den rådande makthierarkin i samhället i de danska, norska respektive svenska rikena vid slutet av 1200-talet. Skuggade pilar avser riktningen på makthierarkier av sekundär betydelse för studiet av kungamakten. B Kungen Tingsmenigheten Gud Kungen Kyrkan Tingsmenigheten Gud Kyrkan Tingsmenigheten Kungen Kyrkan Gud Tingsmenigheten Kungen Kyrkan Kyrkan Tingsmenigheten Kungen Gud A Kungamakten utgår från befolkningen ( The ascending theory) Kungamakten utgår från Gud ( The descending theory) Danmark Norge Sverige
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=