lagfäst kungamakt under högmedeltiden 396 och andra skriftliga källor, före slutet av 1200-talet gör det visserligen svårt att för svensk del dra generella slutsatser för tidigare perioder men som ett argumentum e silentio tyder detta i sig på mindre utvecklade samhällsförhållanden.2 Med tanke på de nära svenska förbindelserna med östra Europa, bland annat med Ryssland, förefaller en samhällspåverkan därifrån sannolik men jag har inte haft möjlighet att närmare studera detta. Med en kungamakt och kyrka som var mindre utvecklad i förhållande till i grannländerna förblev utrymmet för icke-institutionell maktutövning större i Sverige.3 Detta har jag bland annat funnit visa sig i att kungamakten, i vissa avseenden, tenderar att framträda som svagare i svenska lagar än i samtida eller till och med äldre danska och norska lagar. I sig är detta knappast något uppseendeväckande resultat. Det har ju länge varit känt, även om saken sällan blivit mer ingående diskuterad, att utvecklingen i det svenska riket – mätt med en västeuropeisk måttstock – i många avseenden släpade efter i jämförelse med i de danska och norska rikena.4 första uppsving 600–1200, Stockholm 1981, Contamine, War in the Middle Ages (kap. 4, fotnot 16), Reynolds, Kingdoms and communities in Western Europe, 900–1300 (kap. 1, fotnot 1), Reynolds, Fiefs and vassals, Bartlett, The making of Europe (kap. 1, fotnot 1), Harding, Medieval law and the foundations of the state (kap. 1, fotnot 21), Brand, Paul, ”The formation of the English legal system, 1150–1400”, i Antonio Padoa-Schioppa (red.), Legislation and justice, Oxford 1997, s. 103–121, Ertman, Birth of the Leviathan(kap. 1, fotnot 65), Gouron, ”Royal ordonnances in medieval France” (kap. 1, fotnot 51), Moore, The first European revolution, c. 970–1215 (kap. 1, fotnot 10), Musson, Anthony, Medieval law in context. The growth of legal consciousness from Magna Carta to the Peasants’ Revolt, Manchester 2001, Klaniczay, Gábor, ”The birth of a new Europe about 1000CE: Conversion, transfer of institutional models, new dynamics”, Medieval Encounters 10 2004, s. 99–129, Blockmans, Wim&Hoppenbrouwers, Peter, Introduction to medieval Europe 300–1550, New York 2007, Le Goff, The birth of Europe 400–1500(kap. 1, fotnot 9) och Imsen, Senmedeltiden(kap. 3, fotnot 16). 2 Detta är också så somHelle, ”Towards nationally organised systems of government” (kap. 1, fotnot 48), s. 346 tolkat saken: ”The late start of contemporary written evidence reflects the fact that Sweden was behind the neighbouring kingdoms of Denmark and Norway in the process of territorial unification and the development of a centralised political organisation.” 3 Även om det inte direkt varit föremål för min undersökning framgår det av min databas över bestämmelser angående kungamakten i lagarna att rex iustus-tänkandet är mindre tydligt i det svenska lagmaterialet och inte alls så frekvent förekommande som i samtida danskt och inte minst norskt lagmaterial. 4 För exempel på explicita konstateranden av detta faktum, se t.ex. Johnsen, Fra ættesamfunn til statssamfunn(kap. 1, fotnot 6), s. 95–96, 153, 200, 234; Gahrn, Sveariket i källor och historieskrivning (kap. 1, fotnot 48), s. 9; Gelting, ”Europæisk feudalisme og dansk 1100– 1200-tal” (kap. 1, fotnot 48), s. 3–17; Åqvist, Kungen och rätten(kap. 1, fotnot 7), s. 215, 246, 260; Sawyer, När Sverige blev Sverige (kap. 1, fotnot 27), s. 1, 48; Helle, Knut, ”Scandinavia and Europe around 1200”, i Else Roesdahl & David M. Wilson (red.), From Viking to Crusader. The Scandinavians and Europe 800–1200, Köpenhamn 1992, s. 112; (kap. 1, fotnot 42), s. 32; Bagge, ”The structure of the political factions in the internal struggles of the
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=