lagfäst kungamakt under högmedeltiden 388 •figur 14: Schematisk framställning över den period för vilken det finns belägg för olika aspekter av kungamakten i det bevarade lagmaterialet för dansk, norsk och svensk del. Tjock linje betecknar förekomsten av åtminstone ett starkt belägg i en lag, tunn linje betecknar förekomsten av åtminstone ett svagare belägg och tunn streckad linje betecknar ett osäkert belägg eller, i Norges fall, sannolikt belägg i äldre versioner av lagarna som inte bevarats. Kronologin bygger på uppgifterna i tabell 1, 2 och 14 över den kända eller uppskattade åldern på de olika lagarna och stadgorna. Danska belägg är utmärka i rött, norska i grönt och svenska i blått. Följande variabler beaktas: 1) Kunglig rätt att konfiskera lösöre från fredlösa, 2) kunglig rätt till inkomster från fredsköp, 3) kungen utnämner lagmän/domare, 4) kungen är högste domare, 5) första kungliga stadgelagstiftningen, 6) första kungliga fridslagstiftningen, 7) första kungligt proklamerade lagen, 8) första riksgiltiga lagen, 9) kungen anses besitta lag1150 1160 1170 1180 1190 1200 1210 1220 1230 1240 1250 1260 24 25 26 22 23 20 21 18 19 16 17 14 15 12 13 10 11 8 9 6 7 4 5 2 3 1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=