kapitel 7 • återkoppling, slutsatser och utblick 387 Eftersom inte många tidigare studier innehåller direkta internordiska jämförelser av kungamakten, särskilt inte av den lagfästa kungamakten, annat än i allmänt hållna ordalag är det svårt att sätta mina resultat i något polemiskt förhållande till tidigare forskning. Det har inte heller varit möjligt, givet vidden av undersökningen och omfånget på lagmaterialet, att företa den typ av detaljstudier – annat än undantagsvis – som tillåter omprövningar av tolkningar och ståndpunkter från specialstudier rörande enskildheter. Detta har heller inte varit avsikten. Med det makrohistoriska perspektiv som jag intagit står utformningen av strukturer och institutioner i fokus, medan enskildheterna ges en mindre framträdande plats. Målsättningen har sålunda varit att identifiera övergripande, framförallt strukturella och institutionella, likheter och skillnader mellan de nordiska länderna avseende lagfästa kungliga befogenheter och uppgifter. Det ter sig lämpligt att sammanfatta de huvudsakliga resultaten innan det diskuteras huruvida expansionen av den lagfästa kungamakten kan anses uttrycka en statsbildningsprocess. I enlighet med vad som konstaterats i tidigare forskning har jag funnit en kungamakt som växte i styrka, och blev mer centraliserad och institutionaliserad, under högmedeltiden. Den lagfästa kungamakten framträder som, i de flesta avseenden, starkast iNorge och svagast i Sverige. Detta är en grov generalisering och det är viktigt att framhålla att den inte är giltig i alla avseenden. Till exempel hade den svenske kungen, något jag återkommer till nedan, en starkare lagfäst ställning gentemot kyrkan än de danska och norska kungarna. Lagmaterialet vittnar om att ett växande antal samhälleliga funktioner lades under kronan. Samtidigt skedde det en ökning av dess ekonomiska och politiska resurser. Genom lagstiftningen institutionaliserades, och därmed konserverades, maktförhållanden och politiska strukturer som i många fall bestod in i tidigmodern tid. Formerna för lagregleringen av olika kungliga befogenheter och uppgifter varierade mellan de nordiska länderna. Den stora skillnaden har jag emellertid funnit vara vid vilken tidpunkt de blev lagfästa. I de flesta fall skedde det först för norsk del, sedan för dansk del och sist för svensk del, vilket framträder av den visuella schematiseringen nedan i fig. 14 över tidsordningen för lagregleringen i respektive land avseende olika aspekter av kungamakten. Huvudsakliga resultat
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=