kapitel 6 • kungen och kyrkan 381 kyrkobalkarna från landskapslagarna att brukas.237 Till skillnad från i till exempel England, där kungamakten redan under 1160-talet försökte definiera gränserna för den kungliga respektive kyrkliga jurisdiktionen,238 kom initiativen i den riktningen i de nordiska länderna istället från kyrkan. Jag har funnit att kyrkan i Danmark försökte inskärpa privilegium fori och definiera gränserna för den kungliga och kyrkliga maktsfären på ett för kyrkan förmånligt sätt genom handfästningarna från år 1282, 1320 och 1326. Tillkomsten avSættargjerdenår 1277 i Norge kan ses som en ansats i samma riktning. Motsvarande försök finner vi dock inte i Sverige. •6. För dansk och norsk del framträder ett principiellt jämlikt förhållande mellan kung och biskop i lagarna, medan en kunglig överordning framträder i flera avseenden för svensk del. Detta betraktar jag som en viktig internordisk skillnad. Flera bestämmelser i de svenska landskapslagarna ger intrycket av att kungen är överordnad biskoparna. Det mest talande exemplet på detta är naturligtvis bestämmelserna om kunglig investitur i Äldre Västgötalagen och Yngre Västgötalagen. Men även bestämmelsen att kungen utgör klagoinstans över ärkebiskopen i UpplandslagenochHälsingelagen, och att det i Östgötalagenär kungen som ska tillåta uppförandet av en ny kyrka, visar på att kungen är överordnad biskoparna. Till skillnad från i dansk och norsk rätt begränsas vidare storleken på biskoparnas väpnade följen först av stadgelagstiftning och sedan av landslagen. Skillnaderna mellan de nordiska länderna är även påfallande avseende ärkebiskopens respektive kungens rätt till hedersböter. Ärkebiskop och kung är jämställda avseende hedersböter i dansk rätt. I norsk och svensk rätt likställs ärkebiskopen istället med en hertig och biskopen med en jarl. Skillnaden i belopp mellan vad kungen och ärkebiskopen/biskopen får är dock mycket större för svensk del än för norsk del. fäst uppmärksamheten på likheter i konflikten mellan kung och ärkebiskop under 1280talet i Norge och de återkommande stridheterna mellan kung och ärkebiskop i Danmark från 1250-talet fram till 1320-talet. Han har dessutom dragit paralleller mellan konflikten i Norge under 1280-talet och konflikten i Sverige i början av 1300-talet kring kyrkliga privilegier. 237 Anledningen till att så många manuskript är bevarade just av kristenrättsbalkarna/kyrkobalkarna, även när andra delar av lagarna är försvunna, är att kristenrättsbalkarna/kyrkobalkarna fortsatte att anses äga rättskraft när landslgarna och stadslagarna kom att sakna sådan. 238 Maitland, The constitutional history of England (kap. 1, fotnot 14), s. 10–11.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=