lagfäst kungamakt under högmedeltiden 380 genheter i både Norge och Sverige än iDanmark. Samtidigt har det konstaterats att de norska biskoparna var mer självständiga gentemot kungen än de danska biskoparna.235 Denna bild bekräftas av min studie av lagmaterialet. Jag har även i högre grad än i tidigare studier iakttagit vari skillnaderna bestod. Särskilt har jag uppmärksammat att till skillnad från i dansk och norsk rätt var inteprivilegium fori fullt erkänt i äldre svensk rätt. Andra exempel på en svagare rättsställning för kyrkan i Sverige är den närmast uppseendeväckande bestämmelsen i Upplandslagenfrån år 1296 att kungen kan vara klagoinstans över ärkebiskopen. Jag har funnit att i det norska lagmaterialet framträder uppdelningen av kungens och biskoparnas ämbetsuppgifter med större tydlighet än i det danska och svenska lagmaterialet. Det danska lagmaterialet visar ibland på en viss överlappning av biskoparnas och kungens kompetensområden som kommer till uttryck genom att biskoparna får vissa uppgifter som normalt tillhörde kungen. Ide svenska lagarna får istället kungen vissa uppgifter som enligt kanonisk rätt hörde till biskopen. Till skillnad från i norskt och svenskt lagmaterial kommer inte kunglig jurisdiktion över kyrkliga angelägenheter i något avseende till uttryck i det danska lagmaterialet. I Norge och Sverige regleras, som bekant, kristenrättsbrotten i särskilda kristenrätter respektive kyrkobalkar i landskapslagarna, antagna av tingsmenigheten. En viktig, tidigare inte beaktad, konsekvens av avsaknaden av motsvarande världslig lagstiftning i kyrkliga frågor för dansk del – i motsats till för norsk och svensk del – var att kungen inte hade rätt till andelar i böterna för kristenrättsbrott. Den norske kungen hade, beroende på landskapslag, rätt till andelsböter vid grövre brott i varierande utsträckning. Dess- utom ledde många kristenrättsbrott till fredlöshet i Norge och då tillföll även konfiskerat gods kungen. Den svenske kungen hade vanligen rätt till andelsböter vid de flesta kristenrättsbrott. Till skillnad från i Norge omfattade den rätten även mindre bötesbelopp. • 5. Flera forskare har påpekat likheterna i konflikterna mellan ärkebiskop och kung i Danmark och Norge. Likaså har det blivit uppmärksammat att avsaknaden av kyrkobalk både i den norska och svenska landslagen berodde på likartade skiljaktigheter mellan kung och kyrka kring utformandet av kristenrätten vid tillkomsten av landslagarna under 1270-talet respektive 1340-talet.236 I bägge länderna fortsatte istället de gamla kristenrätterna/ 235 Vogt, ”Kampen om retten – Ærkebiskop og konge ca. 1254–1264” (kap. 5, fotnot 66), s. 255. Jmf Bagge, ”Skandinavisk statsdannelse” (kap. 1, fotnot 23), s. 37. 236 Bagge, From Viking stronghold to Christian kingdom(kap. 1, fotnot 23), s. 320–321 har även
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=