RB 72

kapitel 6 • kungen och kyrkan 377 torde den de facto ha varit ganska oumbärlig. Endast en krönt kung kunde nämligen räkna med kyrkans stöd.231 2delsammanfattning: De svenska landskapslagarna ger uttryck för att kungamakten är överordnad biskoparna såväl kyrkopolitiskt som i social ställning. Tankar om kyrkans frihet tycks ha vunnit lika lite insteg som tanken om kung och kyrka som parallella och jämställda suveräner. Även i de sena landskapslagarna framträder kungen som en klagoinstans över ärkebiskopen. Viss skattefrihet tillerkändes kyrkan men lagmaterialet behandlar inte saken särskilt utförligt. Endast en begränsad immunitet från världslig rätt för kyrkliga ämbetsinnehavare erkändes men bestämmelserna växlar mellan landskapslagarna. Någon tydlig utvecklig över tid mot en större rättslig immunitet kan emellertid inte skönjas. Det är tydligt att någon omfattande kyrklig jurisdiktion över kristenrättssaker inte var fullt erkänd och kungen gavs rätt till andelsböter vid många kristenrättsbrott. Av allt att döma skulle de kristenrättsbrott som landskapslagarna behandlade avgöras på tinget och inte i kyrkliga domstolar. Det var på grund av konflikt mellan kung och kyrka om jurisdiktion i kristenrättssaker som inte landslagen fick någon kyrkobalk. Det lagfästa maktförhållandet mellan kung och kyrka i de tre nordiska länderna har inte tidigare blivit studerat utifrån lagmaterialet i dess helhet. Forskningen har istället varit riktad mot det faktiska maktförhållandet mellan kung och kyrka.De flesta undersökningar har dessutom rört ett specifikt problem i ett enskilt nordiskt land.232 Likväl har ett antal internordiska likheter och skillnader blivit uppmärksammade: 1) En institutionaliserad kyrk- (kap. 5, fotnot 13), s. 378–379 menar dock att rättsförhållandet mellan kung och folk först var definitivt i och med kröningen. 231 T.ex. Täljekonciliets statut (Statuta concilii telghiensis) från år 1279 (DS 692), som föreskriver bannlysning för alla som gör uppror mot kungen, torde endast ha ansetts omfatta en krönt kung. 232 Däremot har några internordiska studier med outtalade eller uttalade komparativa ansatser gjorts kring andra aspekter av den medeltida kyrkan och utifrån huvudsakligen ett annat källmaterial än lagarna. T.ex. Sanmark, Power and conversion(kap. 6, fotnot 80) har studerat trosskiftet till kristendomen i de nordiska länderna ur ett bredare nordeuropeiskt perspektiv och Berend (red.), Christianization and the rise of Christian monarchy (kap. 1, fotnot 34) presenterar en strikt komparativ undersökning av kristnandeprocessen och kungamaktens tillväxt i de nordiska länderna samt i länder i centrala och östra Europa. Korpiola (red.), Nordic perspectives on medieval canon law(kap. 1, fotnot 111) exemplifierar hur den kanoniska rätten kom att tillämpas i de nordiska länderna i olika sammanhang under meEtt nordiskt jämförande perspektiv

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=