RB 72

lagfäst kungamakt under högmedeltiden 346 Det jag betraktar som det centrala här är det faktum att kung och kyrka i enlighet med den gelasianska läran framställs som två parallella institutioner.62 Kungen får, liksom kyrkan, sin makt direkt från Gud. Uppfattningen att kungen ställs till svars inför Gud om han försummar sina förpliktelser kan uppfattas som ett uttryck för att kungen är ansvarig inför Gud. Det innebär att Jyske Lovavvisar tanken på att kungen är ansvarig inför kyrkan och därmed också anspråk på kyrklig överhöghet. Som behandlas i kapitel 4, särskilt s. 214–215, betraktar Jyske Lovdet som givet att såväl biskoparna som kungen förfogade över militära stridskrafter.63 Jyske Lov ger biskoparna en uttrycklig rätt att, utan några begränsningar, bygga upp arméer inom sina biskopsdömen. Principen att kungen får rekrytera män till militärtjänstgöring från hela sitt rike och biskoparna från hela sina biskopsdömen blir fastslagen i lagen. En viss kunglig kontroll över biskoparnas män framträder likväl, bland annat genom bestämmelsen att det är till kungen som biskopens män ska böta, om de inte är rätt beväpnade.64 Huruvida biskoparna hade full rådighet över sina militära resurser var ett konfliktämne under ärkebiskopsstriden.65 Detta är dock en fråga som ingen av de danska lagarna reglerade. 61 Citerat från JL prologus. 62 Christensen, Kongemagt og aristokrati (kap. 1, fotnot 24), s. 60 menar dock att Valdemar II (1202–1241) uppträdde som högste domare i kyrkliga angelägenheter, vilket Fenger, Gammeldansk ret (kap. 1, fotnot 6), s. 90 invänt mot. 63 JL III: 7–8. Kungen drog år 1257 emellertid tillfälligt in rätten för ärkebiskopen att ha edsvurna frälsemän i sin tjänst under den pågående konflikten dem emellan, se Dipl. Dan. II:1:220. 64 JL III: 7. 65 Skyum-Nielsen, Kirkekampen i Danmark 1241–1290 (kap. 1, fotnot 100), s. 104, 107, 109, 126, 128–129. Forthy ath so sumhyn helygæ kirki styrkæs mæth pauæn. oc mæthbiscop. so scal hwert land styrkæs meth konning. æth hans vndær ræthær. oc weriæs. Thær mæth æræ oc allæmæn schyldigh thær ihans landæ bo athwæræ hanumhørsum. oc lyden. oc vnder danigh. oc tenich. Forthy ær han oc schyldich ath gøre thæm allæ fridth. Thet sculæ och allæ mæn withericht wæræ thær værældæs høffting æræ. ath mæth thet wald. thær gwth saldæ them i hendær i thessæ wæræld. tha saldæ han them och syn helighæ kirki. ath weriæ for alt thet thær a bethæs. Æn worthæ the glømmæ oc wylduch oc weriæ hænnæ ey sum ræth ær tyl. tha schulæ the a domædagh swaræ of kirkens fræls oc landæns frith minskes for theræ schyld i theræ tymæ.61 han dem också att skydda den heliga kyrkan mot alla krav. Men ifall de blir glömska och partiska och värjer henne inte som rätt är, då ska de på domedagen få stå till svars ifall kyrkans frihet och landets fred minskade för deras skull i deras tid.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=