lagfäst kungamakt under högmedeltiden 340 ofta tillsammans för att begränsa de världsliga stormännens politiska makt. Från och med mitten av 1200-talet skedde emellertid ett politiskt skifte i det att biskoparna istället, i allians med de världsliga stormännen, försökte begränsa den kungliga makten.32 källsituationen: Det danska lagmaterialet ger endast knapphändiga upplysningar beträffande relationen mellan kung och kyrka. Skånske Kirkelov och Sjællandske Kirkelov från år 1171, eller åren däromkring, innehåller båda relevanta uppgifter, liksom handfästningarna från år 1282, 1320 och 1326. Prologen till Jyske Lovfrån år 1241 och enstaka passager i de andra landskapslagarna är också av intresse. Tidigare studier har företrädesvis begagnat berättande källor och diplom, inte minst på grund av bristen på lagmaterial, för att studera maktförhållandet mellan kung och kyrka.33 Eftersom jag studerar den lagfästa maktrelationen mellan kung och kyrka utifrån ett lagmaterial som bara berör kyrkliga frågor i relativt begränsad omfattning, kan mina resultat komma att i vissa avseenden strida mot resultat från tidigare studier. Kunglig investitur av biskopar upphörde i Danmark senast på 1130-talet; därefter skedde biskopsvalen såsom var bestämt i Wormskonkordatet år 1122. Det innebar att kungen fortfarande förväntades lämna sitt samtycke till domkapitlens formellt fria val av biskop.34 Lagmaterialet berör varken 1177), också konfliktfritt. Samarbetet kulminerade under Absalon Hvide, först biskop av Roskilde år 1158–1177 och sedan ärkebiskop av Lund år 1177–1201. 32 Christensen, Kongemagt og aristokrati (kap. 1, fotnot 24), s. 1978. 33 Översiktsverk av den danska kyrkan, och dess relation till kungamakten, under medeltiden såsom Koch 1936, Breengaard, Muren om Israels hus (kap. 6, fotnot 8) och Hørby, ”Church and state in medival and early modern Denmark” (kap. 1, fotnot 34) bygger huvudsakligen på uppgifter hämtade från diplom och krönikor. Det gör även Norvin, ”Jacob Erlandsøns Kamp for Kirkeretten” (kap. 6, fotnot 29), Koch, Hal, Danmarks Kirke gennemTiderne, Köpenhamn 1939, Andersen, Niels Knud, Ærkebiskop Jens Grand. En kirkeretshistorisk Undersøgelse 1–2, Köpenhamn 1943–1944, Skyum-Nielsen, Kirkekampen i Danmark 1241–1290 (kap. 1, fotnot 100) och Vogt, ”Kampen om retten – Ærkebiskop og konge ca. 1254–1264” (kap. 5, fotnot 66), som behandlat konflikterna mellan kung och ärkebiskop under andra halvan av 1200-talet och början av 1300-talet. 34 Skyum-Nielsen, Kirkekampen i Danmark 1241–1290(kap. 1, fotnot 100), s. 15; Ulsig, ”Højmiddelalder (1050–1350)” (kap. 5, fotnot 24), s. 31. Detta kungliga inflytande vid biskopsval ligger i linje med förhållandena i t.ex. England under 1200-talet, där ett domkapitel förväntades be kungen om medgivande att förrätta ett biskopsval. Även om kungen inte fick styra valet innebar det en avsevärd påtryckningsmöjlighet och många konflikter uppstod kring engelska biskopsval som fick avgöras av påven, som ömse stödde domkapitlen och ömse kungen, se Harding, England in the thirteenth century (kap. 1, fotnot 86), s. 235–236. Biskopstillsättningar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=