lagfäst kungamakt under högmedeltiden 338 status framstår som jämställda suveräner. Detta är svårt att avgöra utifrån lagmaterialet men följande beaktas: Vilka direkta uttalanden om förhållandet mellan kung och ärkebiskop/biskop finns i lagarna? Är kungens och ärkebiskopens/biskopens ämbetsmän och juridiska organ omnämnda parallellt på ett jämbördigt sätt? Har kung och ärkebiskop/biskop rätt till lika stora böter för kränkningar mot dem? Kyrkans omfattande politiska och juridiska befogenheter studeras endast i de fall de på något sätt berör kungens myndighet. Undersökningen berör därför främst de rättsområden som inte tydligt var åtskilda från den kungliga maktsfären, vilket innebär att den kyrkliga jurisdiktionen kommer framstå som avsevärt mindre omfattande än den verkligen var. Lagmaterial berör dessutom bara delar av kyrkans rättsliga makt och är inte heller särskilt användbart, omdet nu hade varit målsättningen, för att studera frågor som till exempel hur den kanoniska rätten tillämpades i respektive nordiskt land. Eftersom intern kyrklig lagstiftning, den kanoniska rätten och statuter, inte studeras synliggörs endast delar av den kodifierade kyrkliga makten. Mitt syfte är emellertid inte att studera den kyrkliga makten i sig. Det som undersöks i detta kapitel – det lagfästa maktförhållandet mellan kung och kyrka – är i huvudsak kodifierat i det lagmaterial som jag studerar. Eftersom denna studie rör den kungliga makten är det sådana bestämmelser som rör överlappningen av den kungliga och den kyrkliga maktsfären som är av intresse.25 Arkeologiska och skriftliga källor ger en samstämmig bild av att Danmark kristnades under 900-talet och sålunda blev det första kristna riket i Norden.26 Tillkomsten av fasta biskopsdömen var fullbordad omkring år 1060, 25 I detta sammanhang kan det även nämnas att t.ex. Korpiola, Mia, ”On ecclesiastical jurisdiction and reception of canon law in the Swedish provincial laws”, iDitlev Tamm&Helle Vogt (red.), How Nordic are the Nordic Medieval Laws?, Köpenhamn 2005, s. 202–231 påtalat att de nordiska landskapslagarna ger kyrkan en snävare jurisdiktion än hon i verkligheten hade eftersom de bara behandlar vissa av de brott som ansågs falla under kyrkans jurisdiktion. 26 Skovgaard-Petersen, Inge, ”Kirkens etablering”, i Göran Dahlbäck (red.), Kyrka – samhälle – stat. Från kristnande till etablerad kyrka, Helsingsfors 1997, s. 60–64; Sawyer, Peter, Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie 3. Da Danmark blev Danmark: fra ca. 700 til 1050, Köpenhamn 2002, s. 118–129, 234–245, 291–299; Gelting, Michael H., ”The kingdom of Denmark”, i Nora Berend (red.), Christianization and the Rise of Christian Monarchy: Scandinavia, Central Europe and Rus’ c. 900–1200, Cambridge 2007, s. 73–120. Kungen och kyrkan i det danska riket
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=