kapitel 6 • kungen och kyrkan 337 Detta kapitel är uppdelat i fyra undersökningsområden, vilka på olika sätt belyser det lagfästa förhållandet mellan kung och kyrka i de danska, norska och svenska rikena: 1) kungligt inflytande över biskopsvalen, 2) kyrklig jurisdiktion, 3) kyrklig skattefrihet, och 4) jämbördighet mellan kung och ärkebiskop/biskop. Utifrån upplysningar i lagmaterialet studeras vilka skiftande uttryck maktförhållandet mellan kung och kyrka tog sig i de olika nordiska länderna vid olika tidpunkter. kungligt inflytande över biskopsvalenavser huruvida lagen gav kungen ett inflytande över dessa val. Om kungen har makt över tillsättningen av de högsta kyrkliga ämbetsinnehavarna är det svårt att betrakta kyrkan som en likvärdig, parallell, suveränitet med kungamakten. För att undersöka ett eventuellt kungligt inflytande över tillsättningen av biskopar beaktas följande: Har kungen någon formell rätt att styra över, eller en vetorätt, vid biskopsval? Förekommer kunglig investitur i någon form i samband med valet av biskop? Innehåller lagarna exempel på andra former av kunglig patronatsrätt över kyrkor eller kyrkliga ämbetsinnehavare? kyrklig jurisdiktionavser dels privilegium fori – immuniteten från världslig rätt för kyrkliga ämbetsinnehavare – och dels sådan kyrklig dömande makt över lekmän vid kristenrättsbrott som den kanoniska rätten gav kyrkan. Omfattningen av den kyrkliga jurisdiktionen undersöks genom att beakta följande: I vilken utsträckning erkänner lagarna privilegium fori? Hur omfattande är kyrkans dömande makt över lekmän vid kristenrättsbrott? Har kungen rätt till andelsböter vid kristenrättsbrott och, i så fall, i vilken omfattning? Ger lagarna exempel på direkt kunglig jurisdiktion över kyrkliga angelägenheter? Finns det kungligt utfärdade rättsliga påbud som berör den kyrkliga rättssfären? kyrklig skattefrihet avser såväl skattefrihet för kyrkliga institutioner som för kyrkliga ämbetsinnehavare. Omfattningen av den kyrkliga skattefriheten indikerar i vilken grad kyrkan står utanför den kungliga maktsfären och undersöks genom att beakta: Vilka begränsningar sätter lagarna för den kyrkliga skattefriheten? Är kyrkans landbor befriade från kunglig beskattning? Har biskoparna rätt att ta frälsemän i sin tjänst som är befriade från kunglig beskattning? Behöver kungliga privilegier om skattefrihet för kyrkliga institutioner förnyas av varje ny kung? jämbördighet mellan kung och ärkebiskop/biskopavser huruvida kungen och biskoparna, eller åtminstone ärkebiskopen, i makt och Problem och avgränsningar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=