lagfäst kungamakt under högmedeltiden 32 För dansk del har rättshistorikern Poul Johs. Jørgensen (1873–1947) ingående behandlat allehanda aspekter av medeltida dansk rätt. Rättshistorikern Per Andersen har i nyare studier framhållit kungen som aktiv aktör i rättsutvecklingen, som belysts utifrån kyrklig lagstiftningsideologi och allmäneuropeiska rättsförhållanden. Aksel E. Christensen (1906–1981), nestor i medeltida dansk politisk historia, har undersökt kungamakten och dess ställning och framhållit både rättsutövningen som politisk resurs och stormännens strävan att begränsa kungamakten. Historikern Thomas Riis har visat hur formerna för utövandet av kungamakten varierade med förskjutningarna i maktförhållandena mellan kung, kyrka och världsliga stormän. Lars Hermanson har betonat betydelsen av vänskapsband för de danska kungarnas maktutövning och därmed indirekt pekat på en ganska svagt institutionellt utbyggd kungamakt.24 För norsk del har Sverre Bagge i en mängd studier undersökt politiska, rättsliga, religiösa och socioekonomiska förhållanden från vikingatiden fram till början av 1300-talet. Bagge har satt in de norska förhållandena i ett allmäneuropeiskt perspektiv och påvisat, liksom Knut Helle, att den norska kungamakten under högmedeltiden måste betraktas som osedvanligt centraliserad och stark.25 Grethe Authén Blom (1922–2004) har studerat den norska kungamaktens privilegiepolitik och kunnat konstatera att distinktionen mellan stadgelagstiftning och privilegier var otydlig. Knut Helle har undersökt de norska riksmötena och framväxten av olika politiska fora, samtidigt som han har pekat på en väl utbyggd institutionell bas för kungens 24 Se Jørgensen, Poul Johs., Manddrabsforbrydelsen i den skaanske ret fra valdemarstiden, Köpenhamn 1922; Jørgensen, Poul Johs., Dansk retshistorie. Retskildernes og forfatningsrettens historie indtil sidste halvdel af det 17. aarhundrede, Köpenhamn 1940; Christensen, Aksel E., ”En feudal periode i dansk middelalder?”, Scandia 16 1944, s. 45–68; Christensen, Aksel E., Kongemagt og aristokrati. Epoker i middelalderlig dansk statsopfattelse indtil unionstiden, Köpenhamn 1945; Christensen, Aksel E., Ret og magt i dansk middelalder. Forelæsninger af Aksel E. Christensen med et selvbiografisk tillæg, Köpenhamn 1978; Riis, Thomas, Les Institutions politiques centrales du Danemark 1100–1332, Odense 1977; Hermanson, Släkt, vänner och makt (kap. 1, fotnot 7), Hermanson, Bärande band (kap. 1, fotnot 2); Andersen, Rex imperator in regno suo (kap. 1, fotnot 7); Andersen, Per, Lærd ret og verdslig lovgivning. Retlig kommunikation og udvikling i middelalderens Danmark, Köpenhamn 2006; Andersen, Per, Legal procedure and practice in medieval Denmark, Leiden 2011. 25 Bagge, The political thought of The King’s Mirror (kap. 1, fotnot 7); Bagge, Sverre, ”The Scandinavian kingdoms”, i David Abulafia (red.), The New Cambridge Medieval History 5, Cambridge 1999, s. 720–742; Bagge, From Viking stronghold to Christian kingdom(kap. 1, fotnot 23); jmf Helle, Handbok i Norges historie 3 (kap. 1, fotnot 23), Helle, Knut, ”The Norwegian kingdom: succession disputes and consolidation”, i Knut Helle (red.), The Cambridge history of Scandinavia 1. Prehistory to 1520, Cambridge 2003, s. 369–391.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=