kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 29 romerska rätten som uppfattningen vann insteg att offentlig makt, som utövas för det allmännas bästa, kunde ha företräde framför enskilda intressen, vilket i synnerhet Fritz Kern framhållit inte var fallet under tidig medeltid.17 Huvudtesen hos den amerikanske historikern Joseph R. Strayer (1904– 1987) i hans On the Medieval Origins of the Modern State (1970) är att den medeltida kungamakten, med dess rättsliga funktioner, ska ses som en direkt föregångare till moderna västerländska rättsstater. Enligt Strayer har formerna för nyare tiders statsmakt sitt ursprung i styrelseformer som utvecklades i västra Europa under perioden cirka 1100–1600. För Strayer präglades den medeltida statsbildningsprocessen av en centralisering av politisk administration, med en effektivisering avseende tillägnelse och förvaltning av ekonomiska resurser, samt i utövandet av juridiska och exekutiva samhälleliga funktioner.18 Långt ifrån alla forskare instämmer i Strayers framställning av medeltida kungamakt/statsmakt som stark med beständiga institutioner.Till exempel Perry Anderson och Charles Tilly har tvärtom beskrivit den europeiska kungamakten under medeltiden som institutionellt svag. Deras måttstock är emellertid den tidigmoderna kungamakten, som utgör deras huvudfokus. Robert Bartlett kommer med en mer relevant invändning när han betonar kungamaktens begränsade styrka genom att framhålla att merparten av den territoriella expansionen av den västeuropeiska kultursfären var föranledd av krigståg och kolonisation under ledning av enskilda aktörer.19 I Alle radici del mondo giuridico Europeo (1994), utgiven på engelska som The Origins of the European Legal Order (2000), har den italienske rättsvetaren Maurizio Lupoi argumenterat, mot vedertagen uppfattning, för existensen 17 De olika artiklarna som ingår i Post, Gaines, Studies in medieval legal thought. Public law and the state 1100–1322, Princeton 1964, är ursprungligen publicerade mellan åren 1943 och 1964. Gaines Post har sedermera fått en meningsfrände i Harold J. Berman (1918–2007), som betraktat utvecklingen av kanonisk rätt, med sin grund i romersk rätt, omkring år 1100 som en grundförutsättning för både utvecklingen av konstitutionalism och modern västerländsk rätt. Berman, Harold J., Law and revolution. The formation of the Western legal tradition, Cambridge 1983, vänder sig kraftigt mot tendenser att betrakta engelsk rätt som väsensskild från kontinental och mot marxistiska rättshistoriska strömningar. 18 Det bör framhållas att Strayer, On the medieval origins of the modern state (kap. 1, fotnot 1) är starkt präglad av ett statsidealistiskt och statscentrerat samt liberal-konstitutionalistiskt perspektiv och betraktade centralisering och institutionalisering som något positivt i sig. Ett uttalat mål för Strayers forskning var att genom studier av medeltiden kunna utkristallisera välfungerande och mindre välfungerande former av offentlig maktutövning för att kunna dra lärdomar för samtiden. För en exposé om Strayer som historiker, se Cantor, Norman F., Inventing the Middle Ages, New York 1991. 19 Explicit uttalat hos t.ex. Bartlett, The making of Europe (kap. 1, fotnot 10), s. 307.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=