kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 27 (1919) behandlade historikern Fritz Kern (1884–1950) kungamakten i det medeltida Europa fram till 1300-talet. Den centrala tesen hos Kern är att lagen betraktades som högsta samhälleliga auktoritet, evig och given av Gud, och att kungen därför var underställd den. Kungamakten hade till uppgift att upprätthålla en redan definierad rättsordning och fick inte ändra lagen eller bryta mot den. Eftersom lagen uppfattades som evig, poängterar Kern, gestaltades all lagstiftningsverksamhet som inskärpande av gammal, bortglömd rätt. Kern framhåller vikten av att skilja mellan norm och praktik. Enligt Kern har lagen inte haft en så central ställning under någon annan epok i europeisk historia, samtidigt som han betraktar medeltiden som en synnerligen laglös period. Kern förklarar paradoxen dels med att den enskildes rättigheter hade en så stark ställning att offentlig rättskipning inte tolererades och dels med att den frie mannen inte ansåg sig bunden av beslut han själv inte personligen medverkat i att fatta.13 Brittiska pionjärer på medeltida konstitutionell historia – såsom Frederic William Maitland (1850– 1906), Charles Howard McIlwain (1871–1968) samt bröderna Robert Warrand Carlyle (1859–1934) och Alexander James Carlyle (1861–1943) – var i stort eniga med Fritz Kern om att lagen under medeltiden var betraktad som högsta samhälleliga auktoritet.14 Den brittiske historikern Walter Ullmann (1910–1983) delade in den medeltida uppfattningen om kungamakten i två motsatta strömningar. Enligt den ena fick kungen sin makt underifrån, från befolkningen (the ascending theory) och enligt den andra fick kungen sin makt ovanifrån, från Gud (the descending theory). Ullmann menar att den förstnämnda tanken dominerade anska reformrörelsen inom kyrkan har framhållits som avgörande för den politiska utvecklingen under ”renässansen under 1100-talet” av bl.a. Tierney, Brian, The crisis of church & state, 1050–1300, Englewood Cliffs 1964, s. 2, 33–34, 45–95. 13 Kern, Fritz, Gottesgnadentum und Widerstandsrecht im früheren Mittelalter. Zur entwicklungsgeschichte der monarchie, Leipzig 1914 och Kern, Fritz, ”Recht und Verfassung imMittelalter”, Historische Zeitschrift 120 1919, s. 1–79. Dessa arbeten är utgivna år 1939 i en samlingsutgåva på engelska i Kern, Kingship and law in the Middle Ages (kap. 1, fotnot 6), där dock endast en åttondel av den omfattande notapparaten är medtagen. Det är genomgående den engelska utgåvan från 1939 som jag refererar till. 14 Se framförallt Carlyle, R[obert] W[arrand] & Carlyle, A[lexander] J[ames], A History of Mediaeval Political Theory in theWest, vol. 1–6, Edinburgh & London 1903–1936, Maitland, F[rederic] W[illiam], The constitutional history of England. A course of lectures delivered by F.W. Maitland, Cambridge 1911, McIlwain, Charles Howard, The growth of political thought in the West. From the Greeks to the end of the Middle Ages, New York 1932 och McIlwain, Charles Howard, Constitutionalism, ancient and modern, Ithaca 1940. Bröderna Carlyle var mest intresserade av medeltida statsteori, medan Kern mer var inriktad på vilken praktisk betydelse denna fick.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=