kapitel 5 • kungen och tingsmenigheten 267 i vilken utsträckning ett bredare skikt bönder kunde utöva en betydande politisk makt på tingen beroende på den sociala strukturen i lokalsamhället. Som framgår av kartan över jordägandestrukturen i fig. 11 var skillnaderna i graden av social och ekonomisk stratifiering mellan olika områden stor. Detta kapitel är uppdelat i fem undersökningsområden som på olika sätt berör det lagfästa maktförhållandet mellan kung och tingsmenighet i de danska, norska och svenska rikena och hur detta förändrade sig över tid: 1) kungens bundenhet av lagen, 2) ömsesidiga förpliktelser mellan kung och befolkning, 3) inskränkningar av fejdrätt och hämndrätt, 4) förekomst och omfattning av regalrättigheter, och 5) förekomst och omfattning av majestätsbrott. Målsättningen är att jämföra maktförhållandet mellan kung och tingsmenighet i de nordiska länderna och se vilka skiftande uttryck detta förhållande tog sig i respektive land. För att studera detta brukas i hög grad samma lagbestämmelser som i kapitel 3 och 4 men utifrån andra frågeställningar. kungens bundenhet av lagenavser både huruvida lagen satte tydliga ramar för kunglig maktutövning och om kungen var rättsligt ansvarig för sitt handlande. Detta är en betydelsefull fråga för att förstå maktförhållandet mellan kung och befolkning. En kungamakt underställd lagen kan betraktas som uttryck för regimen politicum, medan en kungamakt som är obunden av lagen kan betraktas som uttryck för regimen regale. Följande frågor beaktas: Existerade det några uttryckliga lagreglerade begränsningar för den kungliga maktutövningen? Fanns det rättsliga mekanismer eller institutioner för att stävja kungligt maktmissbruk? Var kungen skyldig att följa lagen eller stod han över den? ömsesidiga förpliktelser mellan kung och befolkning kommer bland annat till uttryck i medeltida kröningseder och kungaförsäkringar. Dessa kan, som redan Fritz Kern framhållit, betraktas som föregångare till moderna konstitutioner.42 De eder som utväxlades mellan kung och tingsmenighet kan ge indikationer på huruvida förhållandet hade en litiska rättigheter. Andelen var dock högre för norsk och framförallt svensk del där antalet med självägande bönder var fler. 42 Kern, Kingship and law in theMiddle Ages (kap. 1, fotnot 6), s. 183. Centralt i kröningsederna var löftet att försvara lagen, se Kern, Kingship and law in the Middle Ages (kap. 1, fotnot 6), s. 77. Problem och avgränsningar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=