lagfäst kungamakt under högmedeltiden 264 tus.35 Allt fler forskare har under de senaste årtiondena, inte sällan med utgångspunkt i den växande arkeologiska evidensen, kommit att betrakta det nordiska samhället som präglat av stora sociala skillnader redan långt före medeltiden.36 Det står klart att en tilltagande social stratifiering ägde rum under medeltiden. I sig behöver inte ökad stratifiering – om den sker tillsammans med en produktionsökning – innebära att fler blir fattiga. Ökad stratifiering kan ju uppstå när vissa grupper ökar sin förmögenhet mer än andra inom ramen för en allmän ökning av välståndet. Under högmedeltiden verkar det likväl ha varit fallet att stora grupper av tidigare självägande bönder blivit landbor. Samtidigt som den ekonomiska och sociala skillnaden mellan fria män växte försvann träldomen och den rättsliga och sociala skiljelinjen mellan fri och ofri. Medan det tidigare existerat en distinkt gräns mellan fri och ofri, som överskuggat andra sociala skillnader, framträdde nu en tydligare rättslig och social skillnad mellan de fria männen.37 Den manifesterades främst i ökad koncentration av jordägandet och en sjunkande andel självägande bönder.38 2005; Ljungkvist, En hiar atti rikR(kap. 1, fotnot 43); Bratt, Peter, Makt uttryckt i jord och sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern, Stockholm 2008. 35 Särskild stor betydelse för att belysa social status utifrån arkeologiskt material har den ”fyndpyramid”, byggd på sydskandinaviskt material från järnåldern, kommit att få som Fabech, Charlotte & Ringtved, Jytte, ”Magtens geografi i Sydskandinavien”, Heid Gjøstein Resi (red.), Produksjon og Samfunn. Beretning fra 2. nordiske jernaldersymposium på Granavolden Gjæstgiveri 7.–10. mai 1992, Oslo 1995 presenterat och som senare modiferats av bl.a. Ljungkvist, En hiar atti rikR(kap. 1, fotnot 43) och Rundkvist, Martin, Mead-halls of the Eastern Geats. Elite settlements and political geography AD 375–1000 in Östergötland, Sweden, Stockholm 2011. 36 Se t.ex. Brink, Stefan, ”Political and social structures in early Scandinavia. A Settlementhistorical pre-study of the central place”, Tor28 1996, s. 239–248; Brink, ”Political and social structures in early Scandinavia 2” (kap. 1, fotnot 79), s. 404–406; Skre, Herredømmet (kap. 4, fotnot 126, s. 128–250; Iversen, Frode, Eiendom, makt og statsdannelse. Kongsgårder og gods i Hordaland i yngre jernalder og middelalder, Bergen, 2004, s. 118–390. Denna uppfattning är emellertid inte oomstridd och i synnerhet Dørum 2004: 199–236 har, för norsk del, vänt sig mot den. Även Broberg, Bönder och samhälle i statsbildningstid(kap. 4, fotnot 210), s. 118–124 finner få tecken på social stratifiering i Norra Roden under vikingatiden. För en historiografisk översikt av debatten om social stratifiering under vikingatid och tidigmedeltid i Norden, se Poulsen, Bjørn &Sindbæk, Søren M., ”Settlement and lordship in Viking and early medieval Scandinavia”, i Søren M. Sindbæk & Bjørn Poulsen (red.), Settlement and lordship in Viking and early medieval Scandinavia, Turnhout 2011, s. 4–11. 37 Skyum-Nielsen, Kvinde og slave(kap. 3, fotnot 41), s. 1 syftar på detta när han karaktäriserar 1100-talet som en övergång från ”det olddanske kastesamfund” till det ”gammeldanske privilegiesamfund”. Som Reynolds, Fiefs and vassals (kap. 1, fotnot 1), s. 42 framhållit var även på kontinenten skiljelinjen mellan fri och ofri viktigare än mellan aristokrati och bönder fram till på senmedeltiden. 38 Enligt t.ex. Holmsen, Norges historie (kap. 1, fotnot 38), s. 213–223 var merparten av bönderna i Norge självägande under vikingatiden men hade kommit att bli landbor på 1200-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=