Det högmedeltida Europa karaktäriserades av politisk pluralism och partikularism inom ramen för relativ kulturell uniformitet. Tongivande historiker som Robert Bartlett, Jacques Le Goff, Robert I. Moore och Susan Reynolds betraktar de flesta skillnader som regionala uttryck för ett gemensamt medeltida europeiskt samhällssystem.10 De tre begreppen ”Europas födelse”, ”den första europeiska revolutionen” och ”renässansen under 1100-talet” beskriver på olika sätt samma process. Robert Bartlett och Jacques Le Goff menar att Europa fick en egen regional identitet genom de omfattande ekonomiska, politiska, sociala och kulturella förändringar som ägde rum cirka 950–1350. En västeuropeisk kultursfär, identisk med den romersk-katolska kristenheten, tog form genom en förening av det antika arvet med germanska traditioner i en tid av befolkningstillväxt, kommersialisering och politisk konsolidering. Enligt Robert I. Moore kännetecknades denna ”första europeiska revolution” av en övergång till ett mer formaliserat politiskt styre, klarare åtskillnad mellan kyrklig och världslig maktutövning och en tilltagande social stratifiering och hierarkisering.11 Processen är även känd som ”renässansen under 1100-talet” – ett begrepp myntat av den amerikanske historikern Charles Homer Haskins (1870–1937) – och medförde en pånyttfödelse av romersk rätt, skriftbaserad administration och antik filosofi och vetenskap. Detta gav impulser till juridisk utveckling och främjade mer byråkratiserade styrelseformer.12 I den numera klassiska monografinGottesgnadentum undWiderstandsrecht im früherenMittelalter (1914) och artikeln ”Recht und Verfassung imMittelalter” 10 Se t.ex. diskussionerna iBartlett, Robert, The making of Europe. Conquest, colonizationen, and cultural change 950–1350, Princeton 1993; Bartlett, Robert, ”Patterns of unity and diversity in medieval Europe”, i Brian Patrick McGuire (red.), The birth of identities. Denmark and Europe in the Middle Ages, Köpenhamn 1996, s. 29–45; Reynolds, Fiefs and vassals (kap. 1, fotnot 1); Moore, Robert I., The first European revolution, c. 970–1215, Oxford, 2000; Le Goff, The birth of Europe 400–1500(kap. 1, fotnot 9). 11 Moore, The first European revolution, c. 970–1215(kap. 1, fotnot 10) tidfäster mer exakt ”the first European revolution” till åren 970–1215 och lägger särskild vikt vid framväxten av en professionaliserad kunglig och kyrklig administration, se i synnerhet Moore, The first European revolution(kap. 1, fotnot 10), s. 132–134. 12 Se främst Haskins, Charles Homer, The Renaissance of the twelfth century, Cambridge 1927, samt jmf Benson, Robert L. m.fl. (red.), Renaissance and renewal in the twelfth century, Cambridge 1982, för en nyare framställning av ”renässansen under 1100-talet”. Den gregorilagfäst kungamakt under högmedeltiden 26 Allmäneuropeiska synpunkter på kungamakt och statsbildning Det medeltida Europa som en region i tillblivelse
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=