lagfäst kungamakt under högmedeltiden 256 1 Kern, Kingship and law in theMiddle Ages (kap. 1, fotnot 6), s. 181–186, 190, 194–196. Kern, Kingship and law in the Middle Ages (kap. 1, fotnot 6), s. 6–7 har betonat analogin mellan ledare i lokalsamhället under tidig medeltid i norra Europa och kungar under samma period. Både ledare i lokalsamhället och kungar var bemyndigade med vissa befogenheter och samhälleliga funktioner av de fria männen och de var ansvariga inför dem för hur de utövade det uppdrag de blivit betrodda med. 2 Harding, ”Political liberty in the Middle Ages” (kap. 3, fotnot 12), s. 423–424. I Dig. 50.17.106 fastslogs det att ”Frihet är ett ovärdeligt ting” (Libertas inaestimabilis res est) men frihetskonceptet kunde, som Fenger, Romerret i Norden(kap. 1, fotnot 48), s. 73 framhållit, användas för att försvara många olika typer av rättigheter. Frihetsbegreppet hade bred innebörd och kunde även syfta på privilegier som gav stora jordägare politiskt och juridiskt självstyre. etta kapitel behandlar utvecklingen av det lagfästa maktför- Dhållandet mellan kung och tingsmenighet. Mer specifikt kommer frågor såsom om förhållandet hade en vertikal eller horisontell karaktär att belysas och huruvida den kungliga maktutövningen var underställd lagen eller inte. Dessa spörsmål är nära relaterade till frågan om kungamakten ansågs komma ovanifrån eller nedanifrån, från befolkningen eller från Gud. Förhållandet mellan kung och kyrka, en annan för medeltiden central statsrättslig fråga, behandlas separat i kapitel 6. En given utgångspunkt för en diskussion om medeltida konstitutionellt tänkande är Fritz Kerns studier från början av förra seklet. Där hävdas det att kungen ansågs bunden av lagen i allmänhet men däremot inte av några specifika konstitutionella bestämmelser. Det kungliga ämbetet var förknippat med vissa rättigheter men kungen hade inte rätt att på egen hand utöka dessa på bekostnad av någon annan utan dennes medgivande. Därför fordrade till exempel införandet av en ny skatt samtycke från dem som berördes av skatten. Kern menar att detta var besvärligt, eftersom det – i teorin – krävde medgivande från var och en som var berörd. Enligt Kern vann nämligen tanken att den enskilde var bunden av beslut fattade av representativa församlingar först insteg sent under medeltiden.1 Detta tänkande hör samman med den frihetstanke Alan Harding lyft fram som central i medeltida politisk och juridisk diskurs.2 Susan Reynolds karaktäriserar kungamakten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=