kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 25 Frågeställningar och disposition är styrda av antagandet, förankrat i tidigare forskning, att de rättsliga och militära funktionerna utgjorde grundvalen för den medeltida kungamakten. Utgångspunkten är vidare att de aktörer som konkurrerade med kungen om befogenheter och maktresurser var dels tingsmenigheterna, dels kyrkan. Således undersöks först förändringar i kungens rättsliga och militära befogenheter och uppgifter i kapitel 3 respektive 4 och sedan utvecklingen av kungens makt i förhållande till tingsmenighet och till kyrka i kapitel 5 respektive 6. Dessa kapitel struktureras utifrån ett antal undersökningsfrågor som på olika sätt belyser vilka befogenheter och resurser som kungen var i besittning av. Detta är den första större komparativa undersökningen av kungamakten och dess presumtiva omvandling till statsmakt i de danska, norska och svenska rikena. Denna bok skiljer sig från tidigare studier genom: 1) ett systematiskt komparativt tillvägagångssätt, 2) fokus på lagfäst istället för faktisk kungamakt, och 3) sökande efter upplysningar om kungamakten i det bevarade nordiska lagmaterialet i dess helhet. Den resterande delen av detta inledningskapitel är uppdelad på följande vis: Först ges en orientering om viktigare ståndpunkter i den befintliga forskningen ommedeltida kungamakt och statsbildning i såväl Europa i allmänhet som de nordiska länderna i synnerhet. Därpå följer en diskussion omvad som konstituerar statsmakt och huruvida det går att tala om en statsbildningsprocess under medeltiden. Sedan presenterar jag en maktpolitisk kontext för kungamakten. Efter detta följer en diskussion om de medeltida lagarna som källmaterial innan jag redogör för min metod och de utmaningar det komparativa perspektivet medför. Avslutningsvis motiveras avgränsningen i tid och rum, följt av en kort disposition av de olika kapitlen i boken och deras huvudsakliga innehåll. Forskningen om den medeltida kungamakten, och hur dess expansion var ett led i en pågående statsbildningsprocess, har varit omfattande för såväl kontinentaleuropeisk som nordisk del. Här är det endast möjligt att sammanfatta huvudlinjerna från några mer betydelsefulla studier och introducera läsaren till de delade meningar som råder avseende bland annat kyrkans roll, betydelsen av fasta institutioner och tidpunkten för kungamaktens avgörande transformering till statsmakt. Kungamakt och statsbildning – en forskningsöversikt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=