kapitel 4 • kungen och krigsmakten 225 Det ankom på kungen att bevilja hirdmännen permission från tjänstgöringen. Hirdskråen föreskriver vilken militär utrustning varje hirdman skulle inneha på samma sätt som de vanliga lagarna stipulerade kraven på innehav av folkvapen för de ledungspliktiga bönderna.135 Kungen tycks över tid ha fått ökad makt över sin hird. Detta torde åtminstone delvis ha varit ett resultat av den bredare sociala rekryteringen när hirden växte i storlek. Då en större andel av hirdmännen kom från blygsammare sociala förhållanden var det fler i hirden som blev mer direkt beroende av kungen för sin ställning och inkomst. Mot sin hird hade kungen samtidigt lagreglerade skyldigheter, vilka bland annat innefattade en skyldighet att friköpa hirdmän som hamnat i krigsfångenskap.136 Kungen var vidare förpliktigad att försörja hirdmän som blivit invalidiserade.137 Särskilda hospital inrättades i Bergen och Oslo för ålderstigna eller invalidiserade hirdmän. Dessa bekostades delvis av det tionde som hirdmännen skulle ge av sin lön men finansierades förmodligen även av kronan.138 Därmed påtog sig kungen ett socialt ansvar för dem som trätt i hans tjänst, samtidigt som behovet av sådana inrättningar speglar den breddade sociala rekryteringen till hirden. Så långt tillbaka somvi kan följa det norska ledungssystemet bestod det både av krigsledung och skatteledung. RedanGulatingsloven fastställer principer för beräkning och betalning av ledungsskatten för varje hushåll, med detaljerade bestämmelser för justering av skattetrycket vid förändringar i hushållets storlek och vid flytt utomlands.139 Ett likartat system framträder mer än hundra år senare i Magnus Lagabøters landslov. Där är det fastslaget att ledungsskatten, vars storlek är bestämd i lagen, var den enda stående skatt som kungen fick utkräva.140 135 HirdS 34–35. 136 HirdS 51. Kostnaden ska dock den friköpte själv sedan stå för om vederbörande har ekonomiska medel till det och annars delas kostnaden mellan kungen och de andra hirdmännen. 137 HirdS 51. 138 I art. 18 i HåkonV:s skipanfrån år 1308 (DNXI: 6) blir det fastslaget att hirdmännen själva skulle betala för att försörja gamla, sjuka och invalidiserade hirdmän. Fram till år 1308 var ett hospital för gamla och sjuka hirdmän beläget i Værne kloster i Østfold. 139 GulL 298. När en skattepliktig person flyttar utomlands är denne tvungen att betala ledungsskatt för tre år eller böta när denne kommer hem. Av GulL 301 framgår det att för den händelse de som är skyldiga att göra militärtjänst inte kan fara ut på grund av att deras skepp inte är sjödugliga måste de ändå lämna den proviant de skulle ha haft med sig till kungens syssloman. 140 MLL III: 1, 6. Den som inte betalar ledungsskatt ska böta 6 öre till kungen och den som inte gör det på tre år ska böta 5 marker till kungen. Kungens beskattningsrätt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=