nder 1100- och 1200-talenväxte kungamakten på många håll Ui styrka och kom att utövas under allt fastare former. I såväl de nordiska länderna som i resten av Europa kom detta till uttryck genom att allt större politiska befogenheter blev knutna till det kungliga ämbetet. Genom i första hand fler militära och rättsliga funktioner fick kungen ökade möjligheter att leda och organisera samhället. En växande rätt till skatter, böter och olika typer av regalrättigheter gav ekonomiska resurser som möjliggjorde att den expanderande kungamakten kunde utövas med större effektivitet.1 Tillväxten av kungamakten skedde parallellt med, och inom ramen för, en allmänt tilltagande institutionalisering, centralisering, hierarkisering och territorialisering av politisk makt. Traditionella maktstrukturer, byggda på blodsband och vänskap, ersattes i ökande grad av formaliserade politiska strukturer och institutioner.2 Politisk makt kom i allt större utsträckning att bygga på kontroll över territorium istället för på förmågan att knyta till sig anhängare. Som en följd av maktens territorialisering minskade gradvis acceptansen för olika former av överlappande politisk auktoritet.3 Denna process mot institutionalisering, centralisering, hierarkisering och territorialisering av makt ledde till en tydligare uppdelning och avgränsning lagfäst kungamakt under högmedeltiden 20 1 Se t.ex. Riesenberg, Peter N., Inalienability of sovereignty in medieval political thought, New York 1956; Strayer, Joseph R., On the medieval origins of the modern state, Princeton 1970; Mitteis, Heinrich, The state in theMiddle Ages, Amsterdam 1975; Reynolds, Susan, Kingdoms and communities in Western Europe, 900–1300, Oxford 1984; Reynolds, Susan, Fiefs and vassals. The medieval evidence reinterpreted, New York 1994; Duggan, Anne J. (red.), Kings and kingship in medieval Europe, London 1993; Canning, Joseph, A history of medieval political thought 300–1450, London 1996; Jordan, William Chester, Ideology and royal power in medieval France. Kingship, crusades, and the Jews, Aldershot 2001. 2 Den stora politiska och sociala betydelsen av vänskapsband för allmäneuropeisk del behandlas bl.a. av Althoff, Gerd, Family, friends and followers. Political and social bonds in medieval Europe, New York 2004, och för nordisk del av Hermanson, Lars, Bärande band. Vänskap, kärlek och brödraskap i det medeltida Nordeuropa, ca 1000–1200, Lund 2009. 3 T.ex. Tilly, Charles, Coercion, capital, and European states, AD 990–1992, Oxford 1992, s. 5 har betonat hur komplext det medeltida politiska landskapet var med överlappande territoriella suveräniteter av olika slag. En kungamakt i tillväxt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=