kapitel 3 • kungen och rättskipningen 173 digare inte reglerade, rättsområden anser kungen sig nu ha befogenhet att tillsammans med sitt råd utfärda stadgelagstiftning. Denna ska dels skriftfästas och dels kungöras muntligen, något Kristin Drar uppmärksammat följde kanonisk rätt i hur ny lagstiftning skulle offentliggöras.294 Jag delar den uppfattning, som flera forskare framfört, att Skänninge stadga ger uttryck för en stark kungamakt.295 Det framträder till exempel av bestämmelsen att kungen förbehåller sig rätten att ensam avgöra vilka som får delta i riksmöten och hur stora följen kyrkliga och världsliga stormän får rida med. En influens från kanonisk och romersk rätt ger sig tillkänna genom att det blir straffbart att inte respektera kungliga påbud i brev och domar. Denna typ av bestämmelse var, som Corinne Péneau påpekat, något nytt för svensk del.296 Tillkomsten avUpplandslagenår 1296 enadeUppland till en lagsaga. Lagen fick stor betydelse i ochmed att den även kom att influera utformningen av VästmannalagenochHälsingelagen.297 Till skillnad från tidigare lagar är Upplandslagenutarbetad av en kungligt tillsatt lagkommission. Det är också den första svenska lag som ger uttryck för tanken att lagen får sin auktoritet genom den kungliga stadfästelsen.298 Kungen framställs som källan till rätten och i förordet (Praefatio) framställs han som en länk mellan Gud och befolkningen: 394 Drar, Konungens herravälde såsom rättvisans, fridens och frihetens beskydd (kap. 1, fotnot 6), s. 52. Bjarne Larsson, Stadgelagstiftning i senmedeltidens Sverige (kap. 1, fotnot 28), s. 45 framhåller att Skänninge stadga anknyter till en frälsningshistorisk världsbild och Péneau, ”La table du royaume” (kap. 1, fotnot 97), s. 250 pekar på inflytande från kanonisk rätt. 295 Löfqvist, Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid(kap. 1, fotnot 127), s. 92, 158–161; Jägerstad, Hovdag och råd under äldre medeltid (kap. 1, fotnot 43), s. 94–99. 296 Péneau, ”La table du royaume” (kap. 1, fotnot 97), s. 251. 297 Péneau, ”La table du royaume” (kap. 1, fotnot 97), s. 252–253 ser tillkomsten av UL som betingad av 1) betydande samhälleliga förändringar under slutet av 1200-talet, 2) en önskan att skriftfästa lagen, 3) skapandet av en ny enad uppländsk lagsaga och 4) behovet att tydligare definiera och reglera den växande kungliga makten. Även Åqvist, Kungen och rätten(kap. 1, fotnot 7), s. 104 har lyft fram stora samhälleliga förändringar under 1200-talet, med framväxten av privilegierade grupper, som en anledning till att ett behov av skriftfäst lag uppstod. 298 Hervik, Nordisk politikk og europeiske ideer (kap. 1, fotnot 48), s. 164 menar att den kungliga stadfästningen avUL(DS 1154) ska ses som ett kungligt samtycke till lagen. Gud själv instiftade den första lagen och sände den till sitt folk genomMoses, som var den förste lagmannen för sitt folk. Så sänder även svears och götars enväldige kung, Birger, kung Magnus son, till alla dem, som bor mellan havet och Sagån och Ödmården, denna bok, som innehåller Vigers flockar och uppländsk lag. Lag ska vara stadgad och stiftad allt folket till ledning, både rika och fattiga, och till åt-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=