ker i böter vid underlåtenhet att väcka åtal för dråp, liksom av bestämmelsen att om kungen väckt åtal vid våldsbrott var en eventuell senare förlikning ogiltig.257 Innehållet i den valedMagnus Erikssons landslag föreskriver att en nyvald kung ska avlägga visar att kungamakten fått en central lagfäst roll i rättskipningen. Första artikeln i valeden förpliktar kungen att respektera och beskydda den kanoniska rätten och den andra artikeln behandlar kungens plikt att värna rättvisan i allmänhet. I fjärde artikeln åläggs kungen att bevara den inhemska svenska rättstraditionen och i sjunde artikeln att upprätthålla fridslagstiftningen.258 Jag menar att dessa artiklar i valeden tillsammans visar att kungen anses ha det yttersta ansvaret för rättssystemet. •tabell5: Antalet brott som berättigar kungen till ensaksböter respektive andelsböter uppgående till eller understigande tre marker respektive överstigande tre marker i de olika svenska lagarna. Principerna för uträkningen, och de olika osäkerheterna kring den som gör att talen i tabellen ska betraktas som ungefärliga, diskuteras närmare i bilaga 1. I Äldre Västgötalagensaknar kungen och hans ämbetsmän dömande makt och ”alla bönder” (allir bonder) råder över valet av lagman.259 I flera av de senare landskapslagarna kommer kungens särskilda ansvar för rättskipningen till uttryck genom att han är den ende som ges rätten att sammankalla ett exlagfäst kungamakt under högmedeltiden 166 257 DL M: 14; ÖgL D: 3. 258 Valeden är återgiven i MEL Kg: 5. 259 VgL II R: 3. Lag Ensaksböter Andelsböter Ensaksböter Andelsböter 3 marker och mindre överstigande 3 marker VgL I VgL II ÖgL UL DL VmL HL SdmL MEL MESt – – – 2 1 4 9 9 1 – 42 91 98 140 105 142 124 161 137 110 – – 8 7 16 3 16 21 13 3 23 44 83 57 44 67 30 93 54 117 Kungens dömande makt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=