lagfäst kungamakt under högmedeltiden 120 byggda på rätten att utöva legitimt våld. Eftersom det under medeltiden vanligtvis var upp till målsäganden att tillse att ett utdömt straff blev verkställt, är det endast i de fall där det är explicit uttryckt att kungamakten ansvarar för verkställigheten som det går att räkna med att lagarna förutsätter en kunglig exekutiv makt under institutionaliserade former. För att komma åt omfattningen av, och formerna för, den kungliga exekutiva makten beaktas följande: I vilken utsträckning hade de kungliga ämbetsmännen bestämda rättsliga funktioner? Hade kungen till uppgift att hjälpa svaga personer i rättsliga sammanhang? Skulle de kungliga ämbetsmännen ansvara för utmätningar? Hade de kungliga ämbetsmännen till uppgift att fängsla gripna brottslingar eller exekvera dödsstraff? I detta första undersökningskapitel är det påkallat att påminna läsaren om studiens begränsningar. Ett så brett och omfattande ämne som den lagfästa medeltida kungamakten, dessutom för tre länders del, medför att det inte är möjligt att redogöra för forskningsläget i varje enskild fråga eller hur mina tolkningar förhåller sig till det. När jag finner det påkallat återger jag dock de uppfattningar som blivit framförda avseende en fråga. Många ämnen som jag endast ägnar något stycke har varit föremål för ingående specialstudier. När jag inte särskilt framhåller en observation sommin egen ska läsaren utgå från att iakttagelsen inte är ny. Den huvudsakliga anledningen till genomgången av lagmaterialet, för respektive lands del, är att belysa samma frågeställningar på ett likartat sätt för varje land för att sedan, i slutet av kapitlet, identifiera internordiska likheter och skillnader. Många aspekter av kungamaktens rättsliga befogenheter och funktioner i det medeltida Danmark har varit föremål för studium. Särskilt värda att omnämna bland en tidigare generation forskare är Ludvig Holberg (1847–1913), Poul Johs. Jørgensen (1873–1947) och Ole Fenger (1931–2003). Till nu verksamma forskare hör Per Andersen, Michael H. Gelting och Helle Vogt.38 38 De viktigaste moderna översikterna av det medeltida danska rättssystemet är Andersen, Lærd ret og verdslig lovgivning (kap. 1, fotnot 24) och Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark(kap. 1, fotnot 24). Bland äldre arbeten kan nämnas Jørgensen, Dansk retshistorie (kap. 1, fotnot 24) och Fenger, Gammeldansk ret (kap. 1, fotnot 6). Försöken att införa rikstäckande dansk lagstiftning under 1200-talet har behandlats av Holberg, Ludvig, Kong Valdemars lov. Et Bidrag til Oplysning om Danmarks Statsret i det 13de Aarhundrede = Leges Waldemari Regis, Köpenhamn 1886 och Holberg, Ludvig, Dansk Rigslovgivning. Forholdet mellem vederlagslov og rigslov: rigslovene i perioden 1241–1282, Köpenhamn 1889, och Kungen och rättskipningen i det danska riket
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=