lagfäst kungamakt under högmedeltiden 104 naderna mellan manuskripten genom en i olika grad utförlig variantapparat. Endast i undantagsfall har det emellertid varit möjligt att ta hänsyn till en eventuell sådan variantapparat. Lagmaterialets omfång är av sådana dimensioner att det bara varit praktiskt möjligt att studera huvudtexten i utgåvorna. Därför har det inte heller gått att studera de enskilda handskrifterna av lagarna – av vilka det i många fall finns utmärka faksimilutgåvor – fastän närstudier av rubriksättning, skiftande textfärger och marginalanteckningar i dessa sannolikt skulle kunna bidra med information om inte minst senare tillägg till lagarna. Det danska lagmaterialet är utgivet under åren 1933–1961 i åtta band av Johannes Brøndum-Nielsen i serienDanmarks gamle landskabslove med kirkelovene. Det viktigaste av den rikstäckande danska stadgelagstiftningen finns utgivet i en volym från år 1971 av Erik Kroman och andra stadgor är publicerade i DiplomatariumDanicum(1938–) med parallellöversättningar till modern danska i serienDanmarks Riges Breve (1938–). Det norska lagmaterialet är utgivet i fem band av Rudolph Keyser och Peter Andreas Munch i serien Norges gamle love indtil 1387 (1846–1895). Denna utgåva innehåller också en hel del av den viktigare norska stadgelagstiftningen. Norsk stadgelagstiftning är också utgiven, med översättning till modern norska i Norske middelalder dokumenter (1973) och framförallt i DiplomatariumNorvegicum(1847–). Det svenska lagmaterialet är utgivet av Carl Johan Schlyter och Hans Samuel Collin i 13 band under åren 1827–1877 i verket Corpus iuris sueo-gotorum antiqui. Samling af Sweriges gamla lagar.83 Den svenska stadgelagstiftningen är huvudsakligen publicerad i Svenskt Diplomatarium(1829–) men inte samlad i någon särskild utgåva. Enskilda lagar är också utgivna senare än dessa standardutgåvor. I sådana fall har jag i första hand brukat dessa nyare utgåvor som i de flesta fall bättre svarar mot moderna textutgivningsprinciper.84 83 Det kan nämnas att Schlyter & Collin 1827–1877 inkluderar de skånska lagarna, som ju var danska lagar, i sin utgåva. I denna bok brukas främst den danska källutgåvan av lagarna av Brøndum-Nielsen, Johannes m.fl. (utg.), Danmarks gamle landskabslove med kirkelovene, Köpenhamn 1933–1961 för de skånska lagarna även om ibland också Schlyter, C[arl] J[ohan] & Collin, H[ans] S[amuel] (utg.), Corpus iuris sueo-gotorum antiqui. Samling af Sweriges gamla lagar, Stockholm 1827–1877 har konsulterats. 84 Det är främst många av de norska lagarna som är utgivna i moderna utgåvor men som dock följer något skilda utgivningsprinciper: Bjarkøyretteni Hagland, Jan Ragnar & Sandnes, Jørn (utg.), Bjarkøyretten: Nidaros eldste bylov, Oslo 1997; Borgartingsloven och Eidsivatingsloven i Rindal, Magnus & Halvorsen, Eyvind Fjeld (utg.), De eldste østlandske kristenrettene. Tekst etter håndskriftene, med oversettelser, Oslo 2008; Eithun, Bjørn, Rindal, Magnus & Ulset, Tor (utg.), Den eldre Gulatingslova, Oslo 1994; Imsen, Steinar (utg.), Hirdskråen. Hirdloven til Norges konge og hans håndgangne menn. Etter AM 322 fol, Oslo 2000. För svensk
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=