RB 72

Fredrik Charpentier Ljungqvist Lagfäst Kungamakt under Högmedeltiden en komparativ internordisk studie

stockholm 2016 GRUNDAT AV GUSTAV OCH CARIN OLIN The Olin Foundation for Legal History INSTITUTET FÖR RÄTTSHISTORISK FORSKNING

Skyddsomslagets illustration skall symbolisera det politiska maktspel som skildras i boken Den avbildade medaljen över Johan Stiernhöök är slagen av Svenska Akademien 1837. Den är graverad av C.M. Mellgren Boken är utgiven av Institutet för Rättshistorisk Forskning Grundat av Gustav & Carin Olin box2298, 103 17 Stockholm e-post: Olin.found@telia.com www.rattshistoriskforskning.se Beställning & Distribution: Jure ab. Artillerigatan 67, 114 45 Stockholm tel +46 8 662 00 80, fax+46 8 662 00 86 e-post: order@jure.se www.jure.se Omslag, grafisk form & Illustrationer: Pablo Sandoval Tryck & bindning: Tallinna Raamatutrükikoja, Estland Kartor: Stig Söderlind och Pablo Sandoval efter förlagor från förtfattaren isbn 978-91-86645-09-0 issn 0534-2716

Band 72 RÄTTSHI STORI SKT B I BL IOTEK

Fredrik Charpentier Ljungqvist

Lagfäst Kungamakt under Högmedeltiden en komparativ internordisk studie

lagfäst kungamakt under högmedeltiden 8 enna bokär en lätt omarbetad version av min doktorsavhandling Di historia, Kungamakten och lagen. En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden, som försvarades den 25 september 2014 vid Stockholms universitet. Några referenser har uppdaterats och kompletterats. Annars är den största förändringen att tabellerna över böter och bötesfördelning, med tillhörande text, i bilaga 1 i avhandlingen har tagits bort.Mer ingående kvantitativa undersökningar av straffrätt och böter i de medeltida nordiska lagarna håller jag nu istället på att företa i ett postdoktoralt projekt. I syfte att skilja denna bok från den ursprungliga doktorsavhandlingen har den försetts med en ny titel: Lagfäst kungamakt under högmedeltiden. En komparativ internordisk studie. Alla de som tackas i förordet till avhandlingen berörs också av min tacksamhet i denna bok. Särskilt vill jag återigen nämna min huvudhandledare, professor em. Olle Ferm, och min biträdande handledare, docent Gabriela Bjarne Larsson, samt min ”tredjeläsare” docent Mats Hallenberg, alla verksamma vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Jag vill ånyo också tacka min mor, Hélène Charpentier, för ett alldeles fantastiskt arbete med korrekturläsning. Särskilt tacksam är jag även för konstruktiva kommentarer jag fått från docent Roger Andersson, Historiska institutionen vid Stockholms universitet, førsteamanuensis Bjørn Bandlien, Institutt for historie, sosiologi og innovasjon vid Høgskolen i Buskerud og Vestfold, och professor Daniel Sävborg, Institutionen för nordisk filologi vid Tartu universitet.Användbara synpunkter inför omarbetningen av avhandlingen inför utgivningen i Rättshistoriskt bibliotek har kommit från professor em. Dieter Strauch, Institut für Neuere Privatrechtsgeschichte, Deutsche und Rheinische Rechtsgeschichte vid Universität zu Köln. Jag vill framföra mitt tack till professor Claes Peterson, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, och styrelsen för Institutet för rättshistorisk forskning för att ha upptagit denna bok i sin skriftserie Rättshistoriskt bibliotek och ha bekostat utgivningen. Ett särskilt tack ska också riktas till fil.dr.HelleVogt, Center for retskulturelle studier vid Köpenhamns univerFörord

förord 9 sitet, och professor Janken Myrdal, Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att ha rekommenderat att avhandlingen skulle bli publicerad av Rättshistoriskt bibliotek. Stockholms universitet, den 19 september 2016 2 Fredrik Charpentier Ljungqvist lagfäst kungamakt under högmedeltiden. en komparativ internordisk studie

8 20 21 25 26 26 31 34 36 37 40 40 45 47 51 53 59 66 75 77 82 85 92 95 103 Förord En kungamakt i tillväxt Syfte och problemformuleringar Kungamakt och statsbildning – en forskningsöversikt Den medeltida statsbildningsprocessen Maktpolitisk kontext Land ska med lag byggas Materialinsamlingen och den komparativa utmaningen Avgränsningar i tid och rum Disposition Genombrottet för romersk och kanonisk rätt De medeltida nordiska lagarnas karaktär och utformning Åldern på landskapslagarna och deras lagbud Från landskapsrätt till rikstäckande rätt Utgåvorna av lagarna lagfäst kungamakt under högmedeltiden 10 Det medeltida Europa som en region i tillblivelse Allmäneuropeiska synpunkter på kungamakt och statsbildning Något om nordisk forskning rörande medeltida kungamakt Tidpunkten för den medeltida statsbildningsprocessen Den romersk-katolska kyrkans betydelse för kungamaktens expansion Betydelsen av institutionaliserad kunglig maktutövning Grundvalarna för den medeltida nordiska kungamakten Existensen av stater och statsmakt under medeltiden Drivkrafterna bakom statsbildningsprocessen Processuella förändringar i utvecklingen av statsmakt 19 81 Innehållsförteckning Kapitel 1. Från kungamakt till statsmakt Kapitel 2. De medeltida nordiska lagarna

Problem och avgränsningar Kungen och rättskipningen i det danska riket Kungen och rättskipningen i det norska riket Kungen och rättskipningen i det svenska riket Ett nordiskt jämförande perspektiv Kapitelsammanfattning 117 120 122 123 127 130 135 138 139 141 142 144 147 155 160 161 163 163 166 170 176 177 177 179 186 189 innehållsförteckning 11 Den kungliga målsäganderätten Kungens dömande makt Kungens lagstiftande makt Kungens exekutiva makt Den kungliga målsäganderätten Kungens dömande makt Kungens lagstiftande makt Kungens exekutiva makt Den kungliga målsäganderätten Kungens dömande makt Kungens lagstiftande makt Kungens exekutiva makt Observerade likheter och skillnader källsituationen 2delsammanfattning källsituationen 2delsammanfattning källsituationen 2delsammanfattning • Reflektioner kring processuella förändringar 109 Kapitel 3. Kungen och rättskipningen

innehållsförteckning 12 Problem och avgränsningar Kungen och krigsmakten i det danska riket Kungen och krigsmakten i det norska riket Kungen och krigsmakten i det svenska riket Ett nordiskt jämförande perspektiv Kapitelsammanfattning Problem och avgränsningar Kungen och tingsmenigheten i det danska riket 201 205 206 206 212 214 215 216 217 217 225 227 229 229 230 231 236 240 241 241 242 247 250 267 269 270 270 272 275 277 278 281 Kungens befälsrätt Kungens beskattningsrätt Kungens ensamrätt till militära maktmedel Kungens befälsrätt Kungens beskattningsrätt Kungens ensamrätt till militära maktmedel Kungens befälsrätt Kungens beskattningsrätt Kungens ensamrätt till militära maktmedel Observerade likheter och skillnader Kungens skyldighet att följa lagen Maktrelationen mellan kung och befolkning Fejdrätt och hämndrätt Regalrättigheter Majestätsbrott Kapitel 4. Kungen och krigsmakten Kapitel 5. Kungen och tingsmenigheten källsituationen 2delsammanfattning källsituationen 2delsammanfattning källsituationen 2delsammanfattning • Reflektioner kring processuella förändringar källsituationen 2delsammanfattning 193 255

innehållsförteckning 13 Kungen och tingsmenigheten i det norska riket Kungen och tingsmenigheten i det svenska riket Ett nordiskt jämförande perspektiv Kapitelsammanfattning Problem och avgränsningar Kungen och kyrkan i det danska riket Kungen och kyrkan i det norska riket 281 282 283 286 292 293 296 297 298 299 299 301 309 310 313 315 316 317 325 326 337 338 340 340 341 344 345 347 347 349 350 351 356 358 363 Kungens skyldighet att följa lagen Maktrelationen mellan kung och befolkning Fejdrätt och hämndrätt Regalrättigheter Majestätsbrott Kungens skyldighet att följa lagen Maktrelationen mellan kung och befolkning Fejdrätt och hämndrätt Regalrättigheter Majestätsbrott Observerade likheter och skillnader Biskopstillsättningar Kyrklig jurisdiktion Kyrkligt frälse Förhållandet i status och makt mellan kung och (ärke)biskop Biskopstillsättningar Kyrklig jurisdiktion Kyrkligt frälse Förhållandet i status och makt mellan kung och (ärke)biskop källsituationen 2delsammanfattning källsituationen 2delsammanfattning • Reflektioner kring processuella förändringar källsituationen 2delsammanfattning källsituationen 2delsammanfattning Kapitel 6. Kungen och kyrkan 329

innehållsförteckning 14 Kungen och kyrkan i det svenska riket Ett nordiskt jämförande perspektiv Kapitelsammanfattning Huvudsakliga resultat Några tolkningsförslag Statsbildningsprocessens karaktäristika och drivkrafter Avslutande reflektioner 364 364 364 366 372 374 377 377 378 382 383 387 390 390 390 391 391 392 392 392 393 393 394 395 398 398 400 401 403 405 405 408 409 413 Biskopstillsättningar Kyrklig jurisdiktion Kyrkligt frälse Förhållandet i status och makt mellan kung och (ärke)biskop Observerade likheter och skillnader Viktiga resultat från de enskilda delundersökningarna Kungamaktens expansion sedd som förändringsprocesser Sammanfattande diskussion av huvudresultaten Norska och svenska särdrag Från heterarki till hierarki Förhållandet mellan lagfäst och verklig kungamakt Upphovet till de internordiska skillnaderna Ett ekonomiskt perspektiv på kungamakten som aktör Statsbildningen belyst utifrån den lagfästa kungamakten Drivkrafterna i statsbildningsprocessen Reflektioner kring kungamaktens omvandling till statsmakt källsituationen 2delsammanfattning • Reflektioner kring processuella förändringar kungen och rättskipningen kungen och krigsmakten kungen och tingsmenigheten kungen och kyrkan centralisering institutionalisering hierarkisering territorialisering Kapitel 7. Återkoppling, slutsatser och utblick 385

innehållsförteckning 15 Bilaga 1: Kvantitativ exkurs med tabellbilagor Bilaga 2: Naturgeografiska förutsättningar för kungamakten Bilaga 3: Landskapslagarnas tillkomstprocess Bilaga 4: De medeltida nordiska lagarna Lagarnas ålder, längd och antalet noteringar om kungamakten Danska lagar Norska lagar Svenska lagar 416 416 418 419 421 421 423 424 425 426 426 429 431 432 434 437 437 437 438 438 439 439 439 440 440 441 441 441 442 443 443 443 444 444 444 445 445 Lagarnas längd i förhållande till deras ålder Antalet noteringar om kungamakten exempel 1: Gulatingsloven exempel 2: Frostatingsloven exempel 3: Isländska Grágás exempel 4: De själländska ”rättsböckerna” exempel 5: Äldre Västgötalagen och Yngre Västgötalagen danmark norge sverige avslutande kommentarer arvebog & orbodemål och valdemars sjællandske lov skånske lov eriks sjællandske lov jyske lov gulatingsloven frostatingsloven borgartingsloven eidsivatingsloven magnus lagabøters landslov magnus lagabøters bylov hirdskråen äldre västgötalagen yngre västgötalagen östgötalagen tiohäradslagen(eller Smålandslagen) dalalagen västmannalagen upplandslagen

Bilaga 5: Ämbetsperioder för kungar och ärkebiskopar Kingship and Law: A Comparison between Denmark, Norway, and Sweden in the High Middle Ages innehållsförteckning 16 Danska kungar och ärkebiskopar Norska kungar och ärkebiskopar Svenska kungar och ärkebiskopar Chapter 1: From Royal Power to State Power Chapter 2: The Medieval Scandinavian Laws Chapter 3: The King and the Administration of Justice Chapter 4: The King and Military Power Chapter 5: The King and the Regional Legal Assembly Chapter 6: The King and the Church Chapter 7: Conclusions, Feedback, and Future Prospects Förkortningar Källutgåvor Källor i översättning Litteratur 445 446 446 447 448 448 449 449 452 452 456 458 460 462 464 466 471 471 472 473 477 481 484 Förkortningar av lagar Förkortningar av balkar i de svenska lagarna Övriga förkortningar södermannalagen hälsingelagen magnus erikssons landslag magnus erikssons stadslag Förkortningar och referenssystem Käll- och litteraturförteckning 471 477 English Summary 451 Sak- och platsregister Personregister Namnskick 470 522 529 Referenssystem till sekundärlitteratur och källtexter 475

fredrik charpentier ljungqvist 17 Lagfäst Kungamakt under Högmedeltiden

lagfäst kungamakt under högmedeltiden 19 Kapitel 1. Från kungamakt till statsmakt

nder 1100- och 1200-talenväxte kungamakten på många håll Ui styrka och kom att utövas under allt fastare former. I såväl de nordiska länderna som i resten av Europa kom detta till uttryck genom att allt större politiska befogenheter blev knutna till det kungliga ämbetet. Genom i första hand fler militära och rättsliga funktioner fick kungen ökade möjligheter att leda och organisera samhället. En växande rätt till skatter, böter och olika typer av regalrättigheter gav ekonomiska resurser som möjliggjorde att den expanderande kungamakten kunde utövas med större effektivitet.1 Tillväxten av kungamakten skedde parallellt med, och inom ramen för, en allmänt tilltagande institutionalisering, centralisering, hierarkisering och territorialisering av politisk makt. Traditionella maktstrukturer, byggda på blodsband och vänskap, ersattes i ökande grad av formaliserade politiska strukturer och institutioner.2 Politisk makt kom i allt större utsträckning att bygga på kontroll över territorium istället för på förmågan att knyta till sig anhängare. Som en följd av maktens territorialisering minskade gradvis acceptansen för olika former av överlappande politisk auktoritet.3 Denna process mot institutionalisering, centralisering, hierarkisering och territorialisering av makt ledde till en tydligare uppdelning och avgränsning lagfäst kungamakt under högmedeltiden 20 1 Se t.ex. Riesenberg, Peter N., Inalienability of sovereignty in medieval political thought, New York 1956; Strayer, Joseph R., On the medieval origins of the modern state, Princeton 1970; Mitteis, Heinrich, The state in theMiddle Ages, Amsterdam 1975; Reynolds, Susan, Kingdoms and communities in Western Europe, 900–1300, Oxford 1984; Reynolds, Susan, Fiefs and vassals. The medieval evidence reinterpreted, New York 1994; Duggan, Anne J. (red.), Kings and kingship in medieval Europe, London 1993; Canning, Joseph, A history of medieval political thought 300–1450, London 1996; Jordan, William Chester, Ideology and royal power in medieval France. Kingship, crusades, and the Jews, Aldershot 2001. 2 Den stora politiska och sociala betydelsen av vänskapsband för allmäneuropeisk del behandlas bl.a. av Althoff, Gerd, Family, friends and followers. Political and social bonds in medieval Europe, New York 2004, och för nordisk del av Hermanson, Lars, Bärande band. Vänskap, kärlek och brödraskap i det medeltida Nordeuropa, ca 1000–1200, Lund 2009. 3 T.ex. Tilly, Charles, Coercion, capital, and European states, AD 990–1992, Oxford 1992, s. 5 har betonat hur komplext det medeltida politiska landskapet var med överlappande territoriella suveräniteter av olika slag. En kungamakt i tillväxt

kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 21 av befogenheter och resurser mellan olika politiska aktörer. Det medförde en koncentration av makt till kungen. I och med att mycket makt blev överförd till kungen från aktörer verksamma på lokal och regional nivå ökade den politiska likformigheten i varje rike. Kungariket framträdde som den överordnade politiska enheten med en kung som gjorde anspråk på suveränitet över ett avgränsat territorium.4 Detta ska ses mot bakgrund av att under 1000-talet fick tanken på kungamakten som ett fast ämbete (officium) inom ramen för ett hierarkiskt system sitt genomslag i det kristna Västeuropa. Kronan som institution blev skild från kungen som person.5 Det innebar en institutionalisering av maktutövningen, ett centralt begrepp som jag återkommer till, och betydde större permanens och fastare politiska spelregler. Den romersk-katolska kyrkan stödde och skänkte genom kristen kungaideologi legitimitet åt den expanderande kungamakten. Genomrex iustus-ideologin om den rättfärdige kungen av Guds nåde (rex Dei gratia) betonade kyrkan att kungamakten var ett gudomligt ämbete för att upprätthålla fred (pax) och rättvisa (justitia).6 Denna ämbetstanke fastslog således både källan till kungens makt och definierade hans uppgifter på samma gång som den gav kungadömet religiös legitimitet. Kungens växande makt är utgångspunkt och ram för denna studie. De större konturerna av utvecklingen var gemensamma för det romersk-katolska Eu4 Reynolds, Fiefs and vassals (kap. 1, fotnot 1), s. 35, 476 och Lindkvist, Thomas, ”Sveriges medeltida europeisering”, i Rutger Lindahl & Per Cramér (red.), Forskning om Europafrågor vid Göteborgs universitet 2005, Göteborg 2006, s. 134 har framhållit att kungadömet betraktades som den normala politiska enheten i det medeltida Europa. 5 Kantorowicz, Ernst H., The king’s two bodies. A study in mediaeval political theology, Princeton 1957, s. 7–15. 6 Kern, Fritz, Kingship and law in the Middle Ages, Oxford 1939, s. 21, 27–34, 50; Johnsen, Arne Odd, Fra ættesamfunn til statssamfunn, Oslo, 1948, s. 270–271; Ullmann, Walter, Principles of government and politics in theMiddle Ages, London 1961, s. 117–118; Drar, Kristin, Konungens herravälde såsom rättvisans, fridens och frihetens beskydd. Medeltidens fursteideal i svenskt hög- och senmedeltida källmaterial, Stockholm 1980, s. 60; Fenger, Ole, Gammeldansk ret. Dansk rets historie i oldtid og middelalder, Viby J. 1983, s. 68–70; Lindkvist, Thomas, ”Sveriges medeltida europeisering” (kap. 1, fotnot 4), s. 133; Harrison, Dick, Sveriges historia2: 600–1350, Stockholm 2009, s. 136–137; Jón Viðar Sigurðsson, ”Skattlandet Island: Fra høvdingmakt til kongemakt”, i Lars Ivar Hansen m.fl. (red.), Nordens plass i middelalderens nye Europa. Samfunnsomdanning, sentralmakt og periferier. Rapporter til det 27. nordiske historikermøte, Tromsø 11.–14. august 2011, Stamsund 2011, s. 100–102. Den primära bibliska inspirationen för ämbetstanken kommer från Mark 9:35; Matt 20:26; Luk 22:26 och biblisk inspiration till rex iustus-tanken kommer bl.a. från 1 Sam 8, 15, 1 Kung 15, 11, 22, 43. KungSyfte och problemformuleringar

lagfäst kungamakt under högmedeltiden 22 ropa i dess helhet. Förstärkningen av kungamakten i de nordiska länderna, och dendärmed begynnande statsbildningsprocessen, tillhör de mer utforskade ämnena i medeltida politisk historia. Likväl har aldrig någon internordisk studie blivit gjord med avseende på kungliga befogenheter och uppgifter. Inte heller har kungamakten tidigare blivit studerad utifrån det nordiska lagmaterialet i dess helhet.7 Det saknas således dels en jämförande analys av likheter och skillnader i det danska, norska och svenska lagmaterialet gällande kungamaktens lagfästa befogenheter och dels en övergripande jämförelse av hur statsbildningsprocessen tog sig uttryck i de tre nordiska länderna. Ökad kunskap om kungamakten och statsbildningsproens ansvar för fridens bevarande kommer bl.a. till uttryck i c. 18 caus. 23 qu 5 och ansvaret för rättvisa diskuteras i De Civitate Dei IV:4, XIX: 21. 7 Under årens lopp har en mängd studier blivit publicerade avseende olika aspekter av den medeltida kungamakten i de nordiska länderna. Utifrån diplom har kungamakten studerats bl.a. av Damsholt, Nanna, ”Kingship in the arengas of Danish royal diplomas 1140– 1223”, Mediaeval Scandinavia 3 1970, s. 66–108; Waldman, Yael, ”The meaning of sanctio in medieval Danish royal letters”, Scandinavian Journal of History 18 1993, s. 131–148; Brégaint, David, ”The royal order in Norwegian diplomas, 1202–1263”, CollegiumMedievale 22 2009, s. 55–86, utifrån krönikor bl.a. av Damsholt, Nanna, ”Kongeoppfattelse og kongeideologi hos Saxo”, i Ivan Boserup (red.), Saxostudier, Köpenhamn 1975, s. 148–155; Hermanson, Lars, Släkt, vänner och makt (kap. 1, fotnot 7). En studie av elitens politiska kultur i 1100-talets Danmark, Göteborg 2000, utifrån lagar av bl.a. Lagerroth, Fredrik, Den svenska landslagens författning i historisk och komparativ belysning, Lund, 1947; Åqvist, Gösta, Kungen och rätten. Studier till uppkomsten och den tidigare utvecklingen av kungens lagstiftningsmakt och domsrätt under medeltiden, Stockholm, 1989; Andersen, Per, Rex imperator in regno suo. Dansk kongemagt og rigslovgivning i 1200-tallets Europa, Odense, 2005; Sunde, Jørn Øyrehagen, Speculum legale: Rettsspegelen. Ein introduksjon til den norske rettskulturen si historie i eit europeisk perspektiv, Bergen 2005, utifrån isländska sagor av bl.a. Bagge, Sverre, Society and politics in Snorri Sturluson’s Heimskringla, Berkeley 1991; Monclair, Hanne, Forestillinger om kongen i norsk middelalder gjennom ritualene og symbolene rundt ham, Oslo, 1995; Bagge, Sverre, From gang leader to the Lord’s anointed: Kingship in Sverris saga and Hákonar saga Hákonarsonar, Odense, 1996; Ármann Jakobsson, Í leit að konungi. Konungsmynd íslenskra konungasagna, Reykjavik 1997; Orning, Hans Jacob, Uforutsigbarhet og nærvær. En analyse av norske kongers maktutøvelse i høymiddelalderen, Oslo 2004; Ljungqvist, Fredrik Charpentier, ”Kristen kungaideologi i Sverris saga”, Scripta Islandica 57 2006, s. 79–95; Orning, Hans Jacob, Unpredictability and presence. Norwegian kingship in the HighMiddle Ages, Leiden 2008; Wanner, Kevin J., ”At smyrja konung til veldis: The question of royal legitimation in Snorri Sturluson’s Magnúss saga Erlingssonar”, Saga-Book of the Viking Society 30 2006: 5–38; Ljungqvist, Fredrik Charpentier, ”Bannlyst kung av Guds nåde. Maktlegitimering och kungaideologi i Sverris saga”, CollegiumMedievale 21 2008: 3–66; Þorleifur Hauksson, ”Implicit ideology and the king’s image inSverris saga”, Scripta Islandica63 2012: 127–135, utifrån furstespeglar av bl.a. Dannert, Leif, ”Konungastyrelsens politiska åskådning och skriftens datering”, Historisk tidskrift för Finland23 1938: 43–60; Bagge, Sverre, Den politiske ideologi i kongespeilet, Bergen 1979; Bagge, Sverre, The political thought of The King’s Mirror, Odense, 1987, utifrån numismatiskt material bl.a. av Gullbekk, Svein H., ”Myntvesendet som kilde til statsutvikling i Norge ca. 1050–1080”, i Sverre Bagge m.fl. (red.), Statsutvikling i Skandinavia i middelalderen, Oslo 2012, s. 76–100.

kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 23 cessen i de nordiska länderna, som en region i norra Europa, är även av betydande intresse för att förstå statsbildningsprocessen i ett mer allmäneuropeiskt perspektiv. Denna studie syftar till att komparativt studera expansionen av kungamakten, såsomden framträder i lagmaterialet, från mitten av 1100-talet fram till mitten av 1300-talet i de dåtida danska, norska och svenska rikena.8 Det jag ska studera är sålunda den lagfästa kungamakten och inte den faktiska kungamakten. Min målsättning är dubbel. För det första vill jag undersöka såväl likheter som skillnader i omfattning och karaktär av den lagfästa kungamakten i de tre nordiska länderna. För det andra vill jag belysa i vilken grad det skedde en centralisering, institutionalisering, hierarkisering och territorialisering av kunglig makt som kan anses ge uttryck för en statsbildningsprocess. Den medeltida politiska strukturen, med dess överlappande territoriella suveräniteter och jurisdiktioner, har dragit till sig ett växande, inte minst statsvetenskapligt, intresse i ljuset av globalisering och europeisk integration och kan således vara av intresse för andra än medeltidsforskare.9 Ett systematiskt komparativt tillvägagångssätt kommer tillämpas genom att ställa identiska frågor till det danska, norska och svenska lagmaterialet. Likheter och skillnader i utvecklingen över tid undersöks utifrån hur olika typer av kungliga befogenheter och maktresurser kommer till uttryck i regionala och rikstäckande lagar och stadgor. Det är både strukturella skillnader och en förändring över tid som jag försöker fånga. Eftersom lagmaterialet endast täcker vissa perioder är det emellertid främst genom att studera nedslag i tid som det går att komma åt förändringar. 8 Det ”danska riket”, ”norska riket” och ”svenska riket” används i boken synonymt med Danmark, Norge och Sverige. Det är genomgående de medeltida riksgränserna som avses. 9 Se t.ex. Fischer, Markus, ”Feudal Europe, 800–1300: communal discourse and conflictual practices”, International Organizations 46 1992, s. 427–466; Teschke, Benno, ”Geopolitical relations in the European Middle Ages: History and theory”, International Organizations 52 1998, s. 325–358; Friedrichs, Jörg, ”The meaning of New Medievalism”, European Journal of International Relations 7 2001, s. 475–501; Donner, Ruth, ”Public international law and King Magnus Eriksson’s Law of the Realm”, Journal of the History of International Law 4 2002, s. 114–134; Zielonka, Jan, ”The international system in Europe: Westphalian anarachy or medieval chaos?”, Journal of European Integration35 2013, s. 1–18. Redan Strayer, On the medieval origins of the modern state (kap. 1, fotnot 1), som betraktade nationalstaten som det givna historiska slutmålet, lyfte fram att det var under medeltiden som tanken på maktdelning, parlamentarism och andra centrala politiska idéer uppkom. Som Sassen, Saskia, Territory, authority, rights. Frommedieval to global assemblages, Princeton 2006, s. 41– 56 framhållit är den gängse uppfattningen i forskningen att territoriellt baserad politisk makt i Europa har sitt ursprung i medeltiden, en ståndpunkt som bl.a. Le Goff, Jacques, The birth of Europe 400–1500, Oxford 2007, principiellt delar.

• figur 1: Den övergripande politiska indelningen av Europa vid mitten av 1200-talet schematiskt framställd. Kartan är en kraftig förenklig av en komplicerad verklighet. Inte minst det tysk-romerska riket bestod av ett myller av grevskap, furstbiskopsdömen, bonderepubliker, stadsstater och olika andra typer av statsbildningar. Endast de större och viktigare statsbildningarna visas på kartan. Särskilt är kartan förenklad för Balkanhalvöns del. Även i till exempel Frankrike och Ryssland var den politiska bilden betydligt mer komplicerad än kartan ger intryck av.

kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 25 Frågeställningar och disposition är styrda av antagandet, förankrat i tidigare forskning, att de rättsliga och militära funktionerna utgjorde grundvalen för den medeltida kungamakten. Utgångspunkten är vidare att de aktörer som konkurrerade med kungen om befogenheter och maktresurser var dels tingsmenigheterna, dels kyrkan. Således undersöks först förändringar i kungens rättsliga och militära befogenheter och uppgifter i kapitel 3 respektive 4 och sedan utvecklingen av kungens makt i förhållande till tingsmenighet och till kyrka i kapitel 5 respektive 6. Dessa kapitel struktureras utifrån ett antal undersökningsfrågor som på olika sätt belyser vilka befogenheter och resurser som kungen var i besittning av. Detta är den första större komparativa undersökningen av kungamakten och dess presumtiva omvandling till statsmakt i de danska, norska och svenska rikena. Denna bok skiljer sig från tidigare studier genom: 1) ett systematiskt komparativt tillvägagångssätt, 2) fokus på lagfäst istället för faktisk kungamakt, och 3) sökande efter upplysningar om kungamakten i det bevarade nordiska lagmaterialet i dess helhet. Den resterande delen av detta inledningskapitel är uppdelad på följande vis: Först ges en orientering om viktigare ståndpunkter i den befintliga forskningen ommedeltida kungamakt och statsbildning i såväl Europa i allmänhet som de nordiska länderna i synnerhet. Därpå följer en diskussion omvad som konstituerar statsmakt och huruvida det går att tala om en statsbildningsprocess under medeltiden. Sedan presenterar jag en maktpolitisk kontext för kungamakten. Efter detta följer en diskussion om de medeltida lagarna som källmaterial innan jag redogör för min metod och de utmaningar det komparativa perspektivet medför. Avslutningsvis motiveras avgränsningen i tid och rum, följt av en kort disposition av de olika kapitlen i boken och deras huvudsakliga innehåll. Forskningen om den medeltida kungamakten, och hur dess expansion var ett led i en pågående statsbildningsprocess, har varit omfattande för såväl kontinentaleuropeisk som nordisk del. Här är det endast möjligt att sammanfatta huvudlinjerna från några mer betydelsefulla studier och introducera läsaren till de delade meningar som råder avseende bland annat kyrkans roll, betydelsen av fasta institutioner och tidpunkten för kungamaktens avgörande transformering till statsmakt. Kungamakt och statsbildning – en forskningsöversikt

Det högmedeltida Europa karaktäriserades av politisk pluralism och partikularism inom ramen för relativ kulturell uniformitet. Tongivande historiker som Robert Bartlett, Jacques Le Goff, Robert I. Moore och Susan Reynolds betraktar de flesta skillnader som regionala uttryck för ett gemensamt medeltida europeiskt samhällssystem.10 De tre begreppen ”Europas födelse”, ”den första europeiska revolutionen” och ”renässansen under 1100-talet” beskriver på olika sätt samma process. Robert Bartlett och Jacques Le Goff menar att Europa fick en egen regional identitet genom de omfattande ekonomiska, politiska, sociala och kulturella förändringar som ägde rum cirka 950–1350. En västeuropeisk kultursfär, identisk med den romersk-katolska kristenheten, tog form genom en förening av det antika arvet med germanska traditioner i en tid av befolkningstillväxt, kommersialisering och politisk konsolidering. Enligt Robert I. Moore kännetecknades denna ”första europeiska revolution” av en övergång till ett mer formaliserat politiskt styre, klarare åtskillnad mellan kyrklig och världslig maktutövning och en tilltagande social stratifiering och hierarkisering.11 Processen är även känd som ”renässansen under 1100-talet” – ett begrepp myntat av den amerikanske historikern Charles Homer Haskins (1870–1937) – och medförde en pånyttfödelse av romersk rätt, skriftbaserad administration och antik filosofi och vetenskap. Detta gav impulser till juridisk utveckling och främjade mer byråkratiserade styrelseformer.12 I den numera klassiska monografinGottesgnadentum undWiderstandsrecht im früherenMittelalter (1914) och artikeln ”Recht und Verfassung imMittelalter” 10 Se t.ex. diskussionerna iBartlett, Robert, The making of Europe. Conquest, colonizationen, and cultural change 950–1350, Princeton 1993; Bartlett, Robert, ”Patterns of unity and diversity in medieval Europe”, i Brian Patrick McGuire (red.), The birth of identities. Denmark and Europe in the Middle Ages, Köpenhamn 1996, s. 29–45; Reynolds, Fiefs and vassals (kap. 1, fotnot 1); Moore, Robert I., The first European revolution, c. 970–1215, Oxford, 2000; Le Goff, The birth of Europe 400–1500(kap. 1, fotnot 9). 11 Moore, The first European revolution, c. 970–1215(kap. 1, fotnot 10) tidfäster mer exakt ”the first European revolution” till åren 970–1215 och lägger särskild vikt vid framväxten av en professionaliserad kunglig och kyrklig administration, se i synnerhet Moore, The first European revolution(kap. 1, fotnot 10), s. 132–134. 12 Se främst Haskins, Charles Homer, The Renaissance of the twelfth century, Cambridge 1927, samt jmf Benson, Robert L. m.fl. (red.), Renaissance and renewal in the twelfth century, Cambridge 1982, för en nyare framställning av ”renässansen under 1100-talet”. Den gregorilagfäst kungamakt under högmedeltiden 26 Allmäneuropeiska synpunkter på kungamakt och statsbildning Det medeltida Europa som en region i tillblivelse

kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 27 (1919) behandlade historikern Fritz Kern (1884–1950) kungamakten i det medeltida Europa fram till 1300-talet. Den centrala tesen hos Kern är att lagen betraktades som högsta samhälleliga auktoritet, evig och given av Gud, och att kungen därför var underställd den. Kungamakten hade till uppgift att upprätthålla en redan definierad rättsordning och fick inte ändra lagen eller bryta mot den. Eftersom lagen uppfattades som evig, poängterar Kern, gestaltades all lagstiftningsverksamhet som inskärpande av gammal, bortglömd rätt. Kern framhåller vikten av att skilja mellan norm och praktik. Enligt Kern har lagen inte haft en så central ställning under någon annan epok i europeisk historia, samtidigt som han betraktar medeltiden som en synnerligen laglös period. Kern förklarar paradoxen dels med att den enskildes rättigheter hade en så stark ställning att offentlig rättskipning inte tolererades och dels med att den frie mannen inte ansåg sig bunden av beslut han själv inte personligen medverkat i att fatta.13 Brittiska pionjärer på medeltida konstitutionell historia – såsom Frederic William Maitland (1850– 1906), Charles Howard McIlwain (1871–1968) samt bröderna Robert Warrand Carlyle (1859–1934) och Alexander James Carlyle (1861–1943) – var i stort eniga med Fritz Kern om att lagen under medeltiden var betraktad som högsta samhälleliga auktoritet.14 Den brittiske historikern Walter Ullmann (1910–1983) delade in den medeltida uppfattningen om kungamakten i två motsatta strömningar. Enligt den ena fick kungen sin makt underifrån, från befolkningen (the ascending theory) och enligt den andra fick kungen sin makt ovanifrån, från Gud (the descending theory). Ullmann menar att den förstnämnda tanken dominerade anska reformrörelsen inom kyrkan har framhållits som avgörande för den politiska utvecklingen under ”renässansen under 1100-talet” av bl.a. Tierney, Brian, The crisis of church & state, 1050–1300, Englewood Cliffs 1964, s. 2, 33–34, 45–95. 13 Kern, Fritz, Gottesgnadentum und Widerstandsrecht im früheren Mittelalter. Zur entwicklungsgeschichte der monarchie, Leipzig 1914 och Kern, Fritz, ”Recht und Verfassung imMittelalter”, Historische Zeitschrift 120 1919, s. 1–79. Dessa arbeten är utgivna år 1939 i en samlingsutgåva på engelska i Kern, Kingship and law in the Middle Ages (kap. 1, fotnot 6), där dock endast en åttondel av den omfattande notapparaten är medtagen. Det är genomgående den engelska utgåvan från 1939 som jag refererar till. 14 Se framförallt Carlyle, R[obert] W[arrand] & Carlyle, A[lexander] J[ames], A History of Mediaeval Political Theory in theWest, vol. 1–6, Edinburgh & London 1903–1936, Maitland, F[rederic] W[illiam], The constitutional history of England. A course of lectures delivered by F.W. Maitland, Cambridge 1911, McIlwain, Charles Howard, The growth of political thought in the West. From the Greeks to the end of the Middle Ages, New York 1932 och McIlwain, Charles Howard, Constitutionalism, ancient and modern, Ithaca 1940. Bröderna Carlyle var mest intresserade av medeltida statsteori, medan Kern mer var inriktad på vilken praktisk betydelse denna fick.

under tidig medeltid, i likhet med Kern och hans brittiska kollegor, men att den sistnämnda uppfattningen fick övertaget under högmedeltiden. Det medförde en avsevärd hierarkisering av kungamakten. Nu ansågs den inte längre företräda och representera befolkningen, utan sågs istället som insatt av Gud för att härska och styra över befolkningen. Enligt Ullmann var tendenserna i utvecklingen likartade i hela Europa men skedde i olika takt och vid olika tidpunkter.15 En annan brittisk historiker, Susan Reynolds, har i Kingdoms and Communities inWestern Europe, 900–1300(1984) framhävt den centrala betydelse som kollektiva, folkliga, församlingar hade för rättskipning och beslutsfattande runt om i västra Europa fram till mitten av 1100-talet. Enligt Reynolds byggde även de politiska och juridiska institutioner som växte fram under 1200-talet vidare på tidigare existerande, men mindre institutionaliserade, folkliga fora. Hon betonar den fortsatta betydelsen av sedvanerätt framför kunglig och kyrklig centralisering av rättsystemet. Reynolds framhåller hur världsliga och kyrkliga makthavare även fortsättningsvis försökte erhålla samtycke till sina beslut från folkförsamlingar och pekar på kontinuiteten (snarare än förändringarna) i det politiska och juridiska systemet. Det högmedeltida samhälle Reynolds skildrar präglades snarare av pragmatism och flexibilitet än av strikt hierarki och dogmatik. Enligt Reynolds dominerade en horisontell om än skiktad maktstruktur, karaktäriserad av territoriellt överlappande jurisdiktioner, de rättsliga och politiska sfärerna.16 Den amerikanske historikern Gaines Post (1902–1987) har i artikelsamlingen Studies in Medieval Legal Thought (1964) framhållit att de principer som var bärande för den medeltida statsbildningsprocessen hade sin grund i den romerska rätten. Enligt Post byggde såväl föreställningarna om statsrätt och offentliga rättssubjekt som tanken om representativa politiska församlingar på romersk rätt. Han menar att den romerska rätten gav verktyg som i hög grad underlättade uppbyggnaden av centraliserad och institutionaliserad kunglig maktutövning. Post framhåller även att det var genom den 15 Ullmann, Principles of government and politics in the Middle Ages (kap. 1, fotnot 6) är det viktigaste arbetet men samma tankar är vidareutvecklade i Ullmann, Walter, The growth of the papal government in the Middle Ages. A study of ideological relation of clerical to lay power, London 1970. Ullmann, Principles of government and politics in theMiddle Ages (kap. 1, fotnot 6), s. 22–23 uppmärksammar särskilt att tanken att kungamakten utgick från befolkningen (the ascending theory) överlevde avsevärt längre i de nordiska länderna än på kontinenten. 16 I Reynolds, Fiefs and vassals (kap. 1, fotnot 1), s. 35–36 hävdas dock att lagstiftning var en central uppgift för medeltida kungar men då i första hand för att reglera förhållandet mellan kungen och hans länstagare. lagfäst kungamakt under högmedeltiden 28

kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 29 romerska rätten som uppfattningen vann insteg att offentlig makt, som utövas för det allmännas bästa, kunde ha företräde framför enskilda intressen, vilket i synnerhet Fritz Kern framhållit inte var fallet under tidig medeltid.17 Huvudtesen hos den amerikanske historikern Joseph R. Strayer (1904– 1987) i hans On the Medieval Origins of the Modern State (1970) är att den medeltida kungamakten, med dess rättsliga funktioner, ska ses som en direkt föregångare till moderna västerländska rättsstater. Enligt Strayer har formerna för nyare tiders statsmakt sitt ursprung i styrelseformer som utvecklades i västra Europa under perioden cirka 1100–1600. För Strayer präglades den medeltida statsbildningsprocessen av en centralisering av politisk administration, med en effektivisering avseende tillägnelse och förvaltning av ekonomiska resurser, samt i utövandet av juridiska och exekutiva samhälleliga funktioner.18 Långt ifrån alla forskare instämmer i Strayers framställning av medeltida kungamakt/statsmakt som stark med beständiga institutioner.Till exempel Perry Anderson och Charles Tilly har tvärtom beskrivit den europeiska kungamakten under medeltiden som institutionellt svag. Deras måttstock är emellertid den tidigmoderna kungamakten, som utgör deras huvudfokus. Robert Bartlett kommer med en mer relevant invändning när han betonar kungamaktens begränsade styrka genom att framhålla att merparten av den territoriella expansionen av den västeuropeiska kultursfären var föranledd av krigståg och kolonisation under ledning av enskilda aktörer.19 I Alle radici del mondo giuridico Europeo (1994), utgiven på engelska som The Origins of the European Legal Order (2000), har den italienske rättsvetaren Maurizio Lupoi argumenterat, mot vedertagen uppfattning, för existensen 17 De olika artiklarna som ingår i Post, Gaines, Studies in medieval legal thought. Public law and the state 1100–1322, Princeton 1964, är ursprungligen publicerade mellan åren 1943 och 1964. Gaines Post har sedermera fått en meningsfrände i Harold J. Berman (1918–2007), som betraktat utvecklingen av kanonisk rätt, med sin grund i romersk rätt, omkring år 1100 som en grundförutsättning för både utvecklingen av konstitutionalism och modern västerländsk rätt. Berman, Harold J., Law and revolution. The formation of the Western legal tradition, Cambridge 1983, vänder sig kraftigt mot tendenser att betrakta engelsk rätt som väsensskild från kontinental och mot marxistiska rättshistoriska strömningar. 18 Det bör framhållas att Strayer, On the medieval origins of the modern state (kap. 1, fotnot 1) är starkt präglad av ett statsidealistiskt och statscentrerat samt liberal-konstitutionalistiskt perspektiv och betraktade centralisering och institutionalisering som något positivt i sig. Ett uttalat mål för Strayers forskning var att genom studier av medeltiden kunna utkristallisera välfungerande och mindre välfungerande former av offentlig maktutövning för att kunna dra lärdomar för samtiden. För en exposé om Strayer som historiker, se Cantor, Norman F., Inventing the Middle Ages, New York 1991. 19 Explicit uttalat hos t.ex. Bartlett, The making of Europe (kap. 1, fotnot 10), s. 307.

av en relativt enhetlig ius commune i Europa redan under tidig medeltid. Lupoi understryker uniformitet i de europeiska grundprinciperna för social ordning och konfliktlösning under tidig medeltid, samtidigt som han framhäver de geografiska skillnaderna i utformningen av specifika bestämmelser. Relevant för denna bok är den stora vikt som, enligt Lupoi, lades vid folklig koncensus vid kunglig maktutövning. Han tillmäter, liksom Susan Reynolds, kollektiva folkliga fora stor betydelse och framhåller hur kungar och andra makthavare behövde få godkännande för sina beslut från församlingar av fria, jordägande och vapenföra män.20 Alan Harding närmar sig statsbildningsproblematiken från en rättshistorisk horisont i Medieval Law and the Foundations of the State (2002). Harding lägger stor vikt vid den centraliserande effekt som framväxten av institutionaliserad kunglig rättskipning fick. Harding ser den kyrkliga Gudsfreden (pax Dei, treuga Dei) från 900-talet, följd av den kungliga Landfriedenunder 1000-talet, som ett första avgörande steg mot centraliserad rättskipning och därmed, i förlängningen, mot statsbildning. Enligt Harding var den geografiska storleken på riket en viktig faktor för graden av rättslig centralisering och en förklaring till skillnaden mellan till exempel det starkt centraliserade England och svagt centraliserade tysk-romerska riket.21 Den forskare som för nordisk del senast mer ingående behandlat problemställningar av relevans för denna studie är den norske rättshistorikern Jørn Øyrehagen Sunde i hans Speculum legale: Rettsspegelen (2005). Enligt Sunde var skillnaden mellan rättslig och politisk makt flytande under tidig medeltid; han talar vidare om ett konglomerat av rättsliga fora och rättsregler. Först i och med att lagtingen och fylkestingen inordnades i den kungliga och kyrkliga administrationen menar Sunde att de övergick till att vara institutionaliserade rättsliga arenor. Sunde framhåller att juridiska funktioner gav auktoritet och legitimitet. Det gjorde dem eftersträvansvärda för kungen, som enligt Sunde ursprungligen erhöll sin rättsliga makt som en slags skiljedomare. Genom avgöranden av enskilda rättsfall öppnades därmed vägen för kunglig lagstiftningsmakt. Sunde menar att kungamakten blivit en stats20 Lupoi, Maurizio, The origins of the European legal order, Cambridge, 2000, utkom ursprungligen på italienska som Lupoi, Maurizio, Alle radici del mondo giuridico Europeo, Rom 1994. Vidare påpekar Lupoi, The origins of the European legal order (kap. 1, fotnot 20) att eftersom den romerska rätten var paneuropeisk var det kyrkan, snarare än kungarna, som ansågs äga rätt att uttolka den. 21 Harding, Alan, Medieval law and the foundations of the state, Oxford 2002, företar en komparativ studie baserad på engelska och franska primärkällor avseende framväxten av ett centraliserat juridiskt system. lagfäst kungamakt under högmedeltiden 30

kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 31 makt när den fått en stabil ekonomisk bas, kontroll över de militära resurserna och betydande kontroll över rättskipningen.22 Sammanfattningsvis kan vi, något förenklat, urskilja två huvudlinjer i den europeiska forskningen om kungamaktens utveckling under medeltiden och kring dess gradvisa omvandling till en statsmakt. Dels har vi en ”regal tradition”, företrädd av bland andra Joseph R. Strayer och Alan Harding, som betonar institutionell kunglig makttillväxt. Dels existerar det en skolbildning, med företrädare som till exempel Susan Reynolds och Maurizio Lupoi, som framhåller kungen som en aktör på en politisk arena bland andra aktörer och lägger tonvikt vid kungamaktens interaktion med olika folkförsamlingar. I vilken grad lagmaterialet för de olika nordiska länderna stödjer respektive uppfattning är en fråga som jag kommer att återkomma till i min diskussion om den medeltida statsbildningsprocessen i kapitel 7. En viktig utgångspunkt för denna studie har varit studierna av institutionell maktutövning och politisk kultur av de norska historikerna Knut Helle och Sverre Bagge. Även den svenske historikern Thomas Lindkvists forskning om den svenska kungamaktens institutionella tillväxt och ökade resursuttag har haft stor betydelse för utformningen av mina frågeställningar.23 Ett antal andra viktiga studier, som direkt eller indirekt berör den medeltida nordiska kungamakten, har också bildat bakgrund för min undersökning. 22 Sunde, Speculum legale (kap. 1, fotnot 7), se särskilt s. 23–24, 40–41, 44–45, 82. 23 Här avser jag i synnerhet Helle, Knut, Konge og gode menn i norsk riksstyrning, ca. 1150–1319, Bergen 1972; Helle, Knut, Handbok i Norges historie 3. Norge blir en stat: 1130–1319, Bergen 1974; Bagge, Sverre, ”Borgerkrig og statsutvikling i Norge i middelalderen”, [norsk] Historisk tidsskrift 65 1986, s. 145–197; Helle, Knut, Gulatinget og gulatingslova, Leikanger 2001; Bagge, Sverre, ”Ideologies and mentalities”, i Knut Helle (red.), The Cambridge History of Scandinavia 1. Prehistory to 1520, Cambridge 2003, s. 465–486; Bagge, Sverre, ”’Salvo semper regio iure’. Kampen om Sættargjerden”, [norsk] Historisk tidsskrift 87 2008, s. 201–224; Bagge, Sverre, FromViking stronghold to Christian kingdom. State formation in Norway, c. 900– 1350, Köpenhamn 2010; Bagge, Sverre, ”Skandinavisk statsdannelse”, i Sverre Bagge m.fl. (red.), Statsutvikling i Skandinavia i middelalderen, Oslo 2012, s. 9–38; Lindkvist, Thomas, Plundring, skatter och den feodala statens framväxt. Organisatoriska tendenser i Sverige under övergången från vikingatid till tidig medeltid, Uppsala, 1988; Lindkvist, Thomas, ”Law and the making of the state in medieval Sweden: Kingship and communities”, i Antonio Padoa-Schioppa (red.), Legislation and justice, Oxford 1997, s. 211–228; Lindkvist, Thomas, ”Kings and provinces in Sweden”, i Knut Helle (red.), The Cambridge history of Scandinavia 1: Prehistory to 1520, Cambridge 2003, s. 221–234; Lindkvist, Thomas, ”Kungamakten och skatterna”, i Alf Ericsson (red.), Jordvärderingssystem från medeltiden till 1600-talet, Stockholm 2008, s. 163–175. Något om nordisk forskning rörande medeltida kungamakt

lagfäst kungamakt under högmedeltiden 32 För dansk del har rättshistorikern Poul Johs. Jørgensen (1873–1947) ingående behandlat allehanda aspekter av medeltida dansk rätt. Rättshistorikern Per Andersen har i nyare studier framhållit kungen som aktiv aktör i rättsutvecklingen, som belysts utifrån kyrklig lagstiftningsideologi och allmäneuropeiska rättsförhållanden. Aksel E. Christensen (1906–1981), nestor i medeltida dansk politisk historia, har undersökt kungamakten och dess ställning och framhållit både rättsutövningen som politisk resurs och stormännens strävan att begränsa kungamakten. Historikern Thomas Riis har visat hur formerna för utövandet av kungamakten varierade med förskjutningarna i maktförhållandena mellan kung, kyrka och världsliga stormän. Lars Hermanson har betonat betydelsen av vänskapsband för de danska kungarnas maktutövning och därmed indirekt pekat på en ganska svagt institutionellt utbyggd kungamakt.24 För norsk del har Sverre Bagge i en mängd studier undersökt politiska, rättsliga, religiösa och socioekonomiska förhållanden från vikingatiden fram till början av 1300-talet. Bagge har satt in de norska förhållandena i ett allmäneuropeiskt perspektiv och påvisat, liksom Knut Helle, att den norska kungamakten under högmedeltiden måste betraktas som osedvanligt centraliserad och stark.25 Grethe Authén Blom (1922–2004) har studerat den norska kungamaktens privilegiepolitik och kunnat konstatera att distinktionen mellan stadgelagstiftning och privilegier var otydlig. Knut Helle har undersökt de norska riksmötena och framväxten av olika politiska fora, samtidigt som han har pekat på en väl utbyggd institutionell bas för kungens 24 Se Jørgensen, Poul Johs., Manddrabsforbrydelsen i den skaanske ret fra valdemarstiden, Köpenhamn 1922; Jørgensen, Poul Johs., Dansk retshistorie. Retskildernes og forfatningsrettens historie indtil sidste halvdel af det 17. aarhundrede, Köpenhamn 1940; Christensen, Aksel E., ”En feudal periode i dansk middelalder?”, Scandia 16 1944, s. 45–68; Christensen, Aksel E., Kongemagt og aristokrati. Epoker i middelalderlig dansk statsopfattelse indtil unionstiden, Köpenhamn 1945; Christensen, Aksel E., Ret og magt i dansk middelalder. Forelæsninger af Aksel E. Christensen med et selvbiografisk tillæg, Köpenhamn 1978; Riis, Thomas, Les Institutions politiques centrales du Danemark 1100–1332, Odense 1977; Hermanson, Släkt, vänner och makt (kap. 1, fotnot 7), Hermanson, Bärande band (kap. 1, fotnot 2); Andersen, Rex imperator in regno suo (kap. 1, fotnot 7); Andersen, Per, Lærd ret og verdslig lovgivning. Retlig kommunikation og udvikling i middelalderens Danmark, Köpenhamn 2006; Andersen, Per, Legal procedure and practice in medieval Denmark, Leiden 2011. 25 Bagge, The political thought of The King’s Mirror (kap. 1, fotnot 7); Bagge, Sverre, ”The Scandinavian kingdoms”, i David Abulafia (red.), The New Cambridge Medieval History 5, Cambridge 1999, s. 720–742; Bagge, From Viking stronghold to Christian kingdom(kap. 1, fotnot 23); jmf Helle, Handbok i Norges historie 3 (kap. 1, fotnot 23), Helle, Knut, ”The Norwegian kingdom: succession disputes and consolidation”, i Knut Helle (red.), The Cambridge history of Scandinavia 1. Prehistory to 1520, Cambridge 2003, s. 369–391.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=