kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 771 Vissa bestämmelser i grundlagen lät domstolarna lagstiftaren tolka helt på egen hand, de var inte ”justiciable”.344 Ett exempel var ’almenvellet’ i expropriationsbestämmelsen. Domstolarna prövade om det var allmänintressen och inte särintressen som låg bakom en expropriation men inte allmänintressets styrka.345 Abstrakt normkontroll förekom heller inte. Däremot kunde det vid ett ”anerkendelsessøgsmål”346 bli fråga om prövning av en lags framtida betydelse, såsom i UfR1967 s. 22. Sørensens sammanfattande bedömning var att begränsningarna i utövningen av lagprövningen inte betydde att den var illusorisk; tvärtom hade den otvivelaktigt bidragit till att stärka de politiska organens respekt för grundlagen och de begränsningar som denna ålade dem.347 Eftersom domstolarnas lagprövningsrätt utgjorde en precisering av vad som innefattades i deras dömande makt enligt 3 § grundlagen var lagprövningen, enligt Sørensen, en sedvana på grundlagsnivå. Sørensen förde också fram uppfattningen att alla ledamöter av Højesteret borde delta i ett avgörande som handlade om lags grundlagsenlighet. Han fäste vikt vid de begränsningar somHøjesteret hade pålagt sig och den acceptans som de andra statsmakterna hade visat för Højesterets konstitutionella dömande.348 I sin doktorsavhandling om den danska yttrandefrihetens väsen349 anknöt Peter Germer till den amerikanska uppfattningen att yttrandefriheten hade en ”preferred position”350 i förhållande till andra fri- och rättigheter. Han ville på så sätt stärka skyddet mot ingripanden mot yttranden. Danska domstolar behövde, omen ’preferred position’-doktrin tillämpades, inte vara lika försiktiga i granskningen av grundlagsenligheten hos en lag som berörde yttrandefriheten som de hade varit i expropriationsmål. Germer anslöt sig till tanken att grundläggande politiska rättigheter kunde ligga till grund för mera aktiv domstolsprövning, för om lagstiftarens grundlagsstridiga agerande är riktat mot dessa rättigheter, kan den fria demokratiska beslutsprocessen bara säkras genom domstolarnas ingripande. Rörde frågan andra typer 344 Sørensen 1969 s. 298 och 1973 s. 301. 345 Jfr UfR1913 s. 457, 1921 s. 168. 346 Sørensen 1969 s. 299 och 1973 s. 303. 347 Sørensen 1969 s. 298-300 och 1973 s. 304. 348 Sørensen 1969 s. 300-302 och 1973 s. 304-306. 349 Peter Germer, Ytringsfrihedens væsen, København 1973. 350 Germer s. 94-98. Germer: ett försök till differentiering av normprövningsmarginalerna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=