kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 767 författarna som inte entydigt har ansett grundlagen överordnad lag. Kopplingen mellan år 1809 och år 1999 blir på det sättet tydlig. Å andra sidan skall framhållas Håkan Strömbergs analys av de högsta domstolarnas rättspraxis. Han menade att Regeringsrätten, även om man bortsåg från Petréns insatser, hade utövat sin normprövningsrätt med ganska stor frimodighet när det gällde myndigheters och kommuners föreskrifter. Något motsvarande kunde inte sägas om Högsta domstolen. Han ställde frågan: ”ser HDsom sin främsta uppgift att vara ett värn för medborgarnas rättssäkerhet eller att fungera som maktens förlängda arm?”329 RÅ1972 ref. 37 (inträde i mervärdesskattesystemet) visar att Regeringsrätten kontrollerade att Kungl. Maj:t höll sig inom sina beslutsbefogenheter. Det var fråga om den negativa sidan av konstitutionellt kritiskt dömande, eftersom Kungl. Maj:t hade saknat stöd i grundlag för att genomföra den normgivning som krävdes. Denna tendens till ökad aktivitet från domarnas sida motverkades emellertid av den syn på domstolar och lagprövning som fanns i förarbetena till den nya regeringsformen: domstolarna hade ungefär samma funktion som förvaltningsmyndigheterna, och lagprövningen skulle vara så begränsad att den knappt skulle existera. Om således rättsläget i praxis fram till NJA1964 s. 471 (butiksstängning), understött av Petréns debattinlägg, talade för ett konstitutionellt kritiskt dömande som långsamt ökade i betydelse, talade förarbetena till regeringsformen i motsatt riktning. Hur tillspetsad frågan var antyds avRÅ1976 Aa 23 (laglig regering?). Tryckfriheten skyddades av tryckfrihetsförordningen, som gick före annan lagstiftning. Detta förefaller, av NJA1975 s. 589 (löpsedel) ochAD1981 nr 124 (artikel stridsåtgärd?) att döma ha varit okontroversiellt. Frågan är om det är fråga om formellt eller materiellt differentierade normprövningsmarginaler, det vill säga om tryckfrihetsförordningen ansågs ha en sådan alldeles speciell ställning att den därför fick genomslag eller om det var fråga om tryckfriheten som materiellt intresse som var viktig. Med 1980 års grundlagsändringar grundlagfästes lagprövningen men med så många förbehåll i förarbetena – lagprövningen fick inte bli ett reguljärt eller normalt inslag – att man var mycket nära en existerande men betydel329 Strömberg 1988 s. 143. Sammanfattande slutsatser: Mer återhållsamhet än kreativitet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=